Riksdagen beslutade 17 oktober 2025 att tilldela ICA en etableringsskyldighet i alla svenska kommuner. Etableringsskyldigheten innebär att ICA måste ha butiker i alla kommuner, och de måste ha det antal butiker som krävs för att kommuninvånarna skall ha rimliga möjligheter till livsmedel. Man har inte lyssnat på ICAs kritik, att etableringsskyldighet för ICA innebär att COOP och Willys får konkurrensfördelar då de kan fritt etablera sig där det är lönsamt och etablera sig med den storlek de önskar. ICA kunde dock tänka sig att acceptera etableringsskyldigheten under två förutsättningar, att de får skattebidrag som motsvarar den kostnad de har för skyldigheten, samt att de skall få avgöra vilka andra butiker som skall få etablera sig.
Nej, det här är inte sant. Det är självfallet otänkbart, bl a för att staten i regel inte kan påföra privata företag sådana skyldigheter, och för att det ger konkurrensfördelar till de andra kedjorna.
Men för skolmarknaden gäller andra normer.
På skolmarknaden råder fri etableringsrätt, förutsatt att man klarar Skolinspektionens granskning. Samtidigt råder på skolmarknaden att en aktör, den kommunala skolan, har etableringsskyldighet. Den marknadsaktören skall säkerställa att alla elever får plats på en skola. Det innebär t ex att om en privat skola lägger ner, genom att frivilligt dra sig ur skolan, genom konkurs, eller genom att skolmyndigheten drar in deras tillstånd p g a oegentligheter i skolan, då skall den kommunala skolan stå risken genom att tvingas ta emot de elever som får lämna den nedlagda skolan.
En moderat (se länk nedan) ville ifrågasätta den fria etableringsrätten eftersom det ger problem för den aktör som har etableringsskyldighet. Den är ju dragspelet på marknaden, medan på de flesta andra marknader är det marknaden som sådan som är dragspelet. Han behandlades inte väl av moderaterna eftersom moderaterna, med tesfradga kring munnen säger ’fri etableringsrätt’.
Likt ICA i exemplet ovan skulle den kommunala skolan tänka sig att bära etableringsskyldigheten om den 1.) fick betalt för risken den står, bl a för att upprätthålla potentiell kapacitet för att ta emot elever, och/eller 2.) att få avgöra i vilken mån en skola skall få etablera sig, vilken inriktning den skall ha och vilken kapacitet den skall få ha.
Om man reglerar en marknad genom etableringsskyldighet krävs det att den som drabbas av etableringsskyldigheten får reglera marknaden och/eller får ersättning för den risk som den tar på sig. Utan de två möjligheterna innebär etableringsskyldighet en exploatering av den verksamhet som bär etableringsskyldigheten.
I Marx värld var proletärerna exploaterade av kapitalisterna. I den fria skolmarknaden är skattebetalarna, genom kommunen, exploaterade av skolkapitalisterna.
Sven-Olof Yrjö Collin
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/moderata-ombudet-akte-pa-pumpen-efter-friskoleforslag
Nej, det här är inte sant. Det är självfallet otänkbart, bl a för att staten i regel inte kan påföra privata företag sådana skyldigheter, och för att det ger konkurrensfördelar till de andra kedjorna.
Men för skolmarknaden gäller andra normer.
På skolmarknaden råder fri etableringsrätt, förutsatt att man klarar Skolinspektionens granskning. Samtidigt råder på skolmarknaden att en aktör, den kommunala skolan, har etableringsskyldighet. Den marknadsaktören skall säkerställa att alla elever får plats på en skola. Det innebär t ex att om en privat skola lägger ner, genom att frivilligt dra sig ur skolan, genom konkurs, eller genom att skolmyndigheten drar in deras tillstånd p g a oegentligheter i skolan, då skall den kommunala skolan stå risken genom att tvingas ta emot de elever som får lämna den nedlagda skolan.
En moderat (se länk nedan) ville ifrågasätta den fria etableringsrätten eftersom det ger problem för den aktör som har etableringsskyldighet. Den är ju dragspelet på marknaden, medan på de flesta andra marknader är det marknaden som sådan som är dragspelet. Han behandlades inte väl av moderaterna eftersom moderaterna, med tesfradga kring munnen säger ’fri etableringsrätt’.
Likt ICA i exemplet ovan skulle den kommunala skolan tänka sig att bära etableringsskyldigheten om den 1.) fick betalt för risken den står, bl a för att upprätthålla potentiell kapacitet för att ta emot elever, och/eller 2.) att få avgöra i vilken mån en skola skall få etablera sig, vilken inriktning den skall ha och vilken kapacitet den skall få ha.
Om man reglerar en marknad genom etableringsskyldighet krävs det att den som drabbas av etableringsskyldigheten får reglera marknaden och/eller får ersättning för den risk som den tar på sig. Utan de två möjligheterna innebär etableringsskyldighet en exploatering av den verksamhet som bär etableringsskyldigheten.
I Marx värld var proletärerna exploaterade av kapitalisterna. I den fria skolmarknaden är skattebetalarna, genom kommunen, exploaterade av skolkapitalisterna.
Sven-Olof Yrjö Collin
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/moderata-ombudet-akte-pa-pumpen-efter-friskoleforslag
RSS-flöde
