Det är i skolan individen får lära sig kunskaper som bygger upp den som medborgare, samhällsindivid och framtida samhällsaktör, inte minst i arbetslivet.
Det är i skolan som individen får lära sig normer som kan göra den till en acceptabel medborgare, samhällsindivid och samhällsaktör.
Det är i skolan som individer som kommer från resurssvaga familjer får hjälp att överkomma den nackdelen och uppnå den förmåga som naturen gett den. Det är det som kallas den kompensatoriska uppgiften, vilket är en oerhört viktig jämlikhetsfunktion i skolan, men också viktig för samhället som sådant, då det möjliggör utnyttjande av individers förmåga.
Pandemins digitala undervisning har visat sig reducera skolans kompensatoriska förmåga, vilket visar på hur oerhört viktig, inte bara skolans innehåll är, utan även dess form.
Det är i skolan som individer undkommer förtryck, främst genom traditioner som inte ens kan graderas ner till att benämnas barbariska. Det tycks främst vara flickor som undkommer, ja räddas från de omänskliga traditionerna, där flickor säljs, gifts bort, och/eller könsstympas.
Skolor i länder med omänskliga traditioner är oerhört viktiga. (https://www.svd.se/13-aringar-gifts-bort-nar-skolorna-stanger ), men även i Sverige, med lärare som håller uppsikt på sina elever och därmed gör stor nytta för individer som är i farozonen. Och, som i fallet med skolor i omänskliga samhällen, när skolan stänger, för pandemin, för terminen, kommer dessa flickor i fara.
Skolan som kunskapsförmedlare har förfallit, vilket PISA-mätningarna visar på. Tyckare har angripit skolan och kräver idag att blott en sak skall gälla för skolan, kunskapsförmedling. Man ser inte skolans funktion som normerare, som kompensatorisk kraft, som värnare av traditionsförtryckta elever. Allt det där får andra ta hand om.
Jag delar tyckarnas betoning på drill och disciplin. Ty, visar det sig, inte minst den kompensatoriska uppgiften blir bättre med drill och disciplin, då det tycks som om en tvingande eller en puffande struktur i skolan hjälper de som inte har det tvånget eller puffandet hemifrån.
Men skolan har en social uppgift, den som främst framkommer i dess normerande funktion och i dess skydd mot traditionsförtryck. För den behöver lärarna givetvis utbildning, men också ett tydligt ansvar för. Det tycks som om man tror att bara man ger folk utbildning i något, så utförs detta. Men utan ansvarsutkrävande för en uppgift, riskerar den att inte utföras. Om någon flicka på en skola är försvunnen, och kanske senare återfinns som bortgift, då har skolan misslyckats i sin uppgift, varvid ansvar måste utkrävas och den måste lära sig av sitt misstag för att bli bättre.
Det bästa vore om man kunde etablera en pedagogik för kunskap, vars bieffekter är att de andra funktionerna fullgörs. Själv är jag enfaldig nog att tro på drill och disciplin, med ett fokus på krav på eleven, där man tydligt visar att det inte räcker med att du finns, kära elev, utan att du skall prestera, det, vars motsats kallas de låga förväntningarnas diskriminering.
Den 9 september 2021
Sven-Olof Yrjö Collin