He who is silent and bows his head dies every time he does so.

He who speaks aloud and walks with his head held high dies only once     [Giovanni Falcone]
Sven-Olof Yrjö Collin
  • Blogg
  • About
  • Contact
  • Ny sida

Skatt, för vad och av vem?

31/7/2018

0 Comments

 
Individen i Sverige betalar skatt på sin inkomst. Förvisso finns en flora av avdrag, men det avdrag som skall tilldra sig vår uppmärksamhet är avdrag för resa till arbete. Det är, vad jag förstår, det enda avdrag som medges för inkomster förvärvande. Som individ har du ju många kostnader för att reproducera dig och för att producera dig som arbetare. Hus, mat, kläder m m. Dessa kostnader är emellertid inte avdragsgilla, trots att de är förutsättningar för din inkomst.

Jämför detta med den skatt som företag erlägger. De har inkomster, men de får göra avdrag för kostnader de har som är förbundna med inkomsterna. Ja, det kan t o m få avdrag för vad som kan kallas välgörenhet, men som kan, mer eller mindre krystat, relateras till verksamheten, dvs inkomsterna intjänande.

När kostnaderna är avdragna, då finns förhoppningsvis en vinst. Det är den som belastas med skatt. Gör man ingen vinst, undkommer man skatt.  Då blir frågan:

Varför betalar bolag enbart skatt på sin vinst och inte, som individer, på sin omsättning?

Det finns löneskatter som är hänförliga till individen, som grundar t ex pension. Men det finns skatter som individen betalar, som inte är hänförliga till individen. Det är den delen av skatterna som kan kallas solidaritet, att man delar med sig, och skatter för ett anständigt samhälle, dvs en kostnad varje individ bär för att få leva i ett gott samhälle.

Skatt är således ett pris för social omsorg, dvs den individuella nyttan, och priset för ett stabilt samhälle, vilket är den kollektiva nyttan, och välgörenheten, dvs solidariteten.

Att bolag undkommer den individuella nyttan kan vara rimligt, även om det finns inslag där staten går in och räddar bolag. Däremot är det svårare att inse varför bolag är undantagna den kollektiva nyttan. En förutsättning för bolags framgång, har forskare visat, är stabila institutioner. Dessa är framför allt drivna av staten, t ex polisen och rättssystemet.

En omfattande del av statsapparaten är gjord för att värna och skydda egendom, privat och kollektiv. Detta beskydd åtnjuter alla företag, både vinstgivande, och därmed skattebelagda, och förlustdrivna, och därmed undantagna från beskattning.

Jag tyckte om grundtanken i den solidariska lönepolitiken, ty den innebar att risken för dåligt skötta bolag låg hos ägaren, och inte hos arbetaren. Alla skulle ha samma lön, oaktat hur det gick för företaget. Det skulle innebära att blott de goda företagen överlevde. De dåligt skötta, som skulle ha kunnat överleva genom att betala sina arbetare lägre löner, gick under.

Detsamma skulle kunna göras genom en skattereform som innebär att all verksamhet med intäkter beläggs med skatt, liknande individernas skattebelastning. Argumentet är att företagen skall betala för den statliga nyttigheten, oaktat om de går med vinst eller förlust. Och grundargumentet är detsamma som i den solidariska lönepolitiken, att driva företag till prestation, och att ta bort, genom konkurs, de som inte drivs på ett bra sätt.

Eftersom detta resonemang är så uppenbart, måste jag ha missat en tanke någonstans. Vilken?

​Öllsjö den 31 juli 2018
0 Comments



Leave a Reply.

    Don Collin

    Är en Kantian, socialist, avsutten ryttare. Med Don Quijote som förebild.  Är professor i företagsstyrning, numer vid mitt eget universitet, Free University of Scania, stolt hedersprofessor vid två universitet i Ukraina. Förblindad av visionen att akademisk utbildning skall vara utvecklande för de begåvade. Och dessa kommer från alla hörn av samhället. Upplysningen är idealet, att Förnuftet, det fria, som inte tyglas av makter, vare sig världsliga eller himmelska eller underjordiska. Våga tänk själv, uppmanar Upplysningen. Det är din Plikt, säger Kant. 
    Född utan annan egendom än Ordet, i ett land där tankefriheten och yttrandefriheten finns, i viss utsträckning. 

    Arkiv

    Juli 2023
    Juni 2023
    Maj 2023
    April 2023
    Mars 2023
    Februari 2023
    Januari 2023
    December 2022
    November 2022
    Oktober 2022
    September 2022
    Augusti 2022
    Juli 2022
    Juni 2022
    Maj 2022
    April 2022
    Mars 2022
    Februari 2022
    Januari 2022
    December 2021
    November 2021
    Oktober 2021
    September 2021
    Augusti 2021
    Juli 2021
    Juni 2021
    Maj 2021
    April 2021
    Mars 2021
    Februari 2021
    Januari 2021
    December 2020
    November 2020
    Oktober 2020
    September 2020
    Augusti 2020
    Juli 2020
    Juni 2020
    Maj 2020
    April 2020
    Mars 2020
    Februari 2020
    Januari 2020
    December 2019
    November 2019
    Oktober 2019
    September 2019
    Augusti 2019
    Juli 2019
    Juni 2019
    Maj 2019
    April 2019
    Mars 2019
    Februari 2019
    Januari 2019
    December 2018
    November 2018
    Oktober 2018
    September 2018
    Augusti 2018
    Juli 2018
    Juni 2018
    Maj 2018
    April 2018
    Mars 2018

    Kategorier

    Alla
    Akademi
    Människan
    Människan
    Politik

    RSS-flöde

Powered by Create your own unique website with customizable templates.