Jag anförde mina erfarenheter som grund, men även data som var UKÄ:s utvärdering av lärarutbildningen, där 48% av utbildningar befanns vara akademiskt skojerier, dvs de uppfyllde inte det de hävdade, att vara akademiska utbildningar.
En annan undersökning är Kantar SIFOs undersökning om lärosätenas anseende hos allmänheten (https://www.kantarsifo.se/sites/default/files/reports/documents/rapport_anseende_svenska_larosaten_2018_kantar_sifo.pdf)
Tolv av de lärosäten som finns i Kantar SIFOs undersökning har lärarutbildning. Kanske statistiker tycker att det är något oegentligt, men gör man en korrelationsanalys, finner man att det finns ett positivt signifikant samband, dvs ju högre anseende, ju högre andel av läroanstalternas lärarutbildningar blev godkända. Det tycks som om allmänheten känner av kvaliteten på lärosätena.
Ser man på KANTOR SIFO:s siffror för anseende, får de gamla universiteten betydligt högre, de nya universiteten får mycket lägre, och lägst anseende får högskolorna.
Men man kan notera att det saknas lärosäten på KANTOR SIFOS:s lista. Jag vet inte varför, men jag noterar att de som fick vara med av de som ger lärarutbildning, så var samtliga 5 gamla universitet med, 5 av 7 av de nya universiteten fanns med, medan 6 av 8 högskolor var utelämnade.
Således, inte nog med att högskolor har signifikant lägre anseende, somliga av dem är så lite ansedda att de inte ens finns med. Förvisso förödmjukande att komma långt ner på en ranking, men kanske än mer förödmjukande att inte ens komma med längst ner.
Detta visar på en sak med ranking, där mitt argument för att skilja universitet från de andra, visar sin styrka. Om man har akademiska utbildningar på universitet, då finns det en ranking där de förekommer. Högskolor, som idag inte ens är så ansedda att de noteras i en anseendeundersökning, skulle kanske komma högt upp på en annan rankinglista, en med kvalificerade yrkesutbildningar. Man skulle helt enkelt ha två rankingar, en för akademiska utbildningar och en för yrkesutbildningar. Då skulle man inte som idag, jämföra äpplen och päron. Och de som gör goda yrkesutbildningar, men som inte uppnår akademiska nivåer, skulle konkurrera på sin egen lista.
Tänk på Carolina Klyft. Hon var inte världsbäst i någon av de sju grenar som hon tävlade i (dock 5:a i längdhopp), men hon var världsbäst på de sju tillsammans. I sjukamp tävlar man med de som tävlar i sjukamp, inte med de som tävlar i de individuella grenarna.
Låt därför högskolor och dess likar, de nya universiteten, ha en grupp, de kvalificerade yrkesutbildningarna, och de gamla universiteten ha de akademiska utbildningarna.
Öllsjö den