Sveriges regering säger att det är bättre att ge resurser till sjukvård på plats, och att mottagande kan ge administrativa och migrationsrättsliga svårigheter, vilket kan tolkas som att man inte, via vård, vill ge inresa och uppehåll i Sverige. Danskarna, med Mette Fredriksen i spetsen, har sagt att det innebär risk för ny migrationsvåg. Därtill kommer att det kan innebära en säkerhetsrisk då medföljare till barn kan vara sympatisörer till Hamas. Till detta kan läggas en misstanke, att organisationer i Gaza, som styrs av Hamas, kan inte förväntas välja ut de mest behövande barnen, utan de med starkast stöd från deras makt, Hamas.
Hur som. Det ser illa ut. Det är känslokallt att inte ta emot lidande barn från Gaza, och det är en dubbelmoral när man tar emot lidande barn från Ukraina. Ett moraliskt haveri.
Ja, det är ett moraliskt haveri. Men det moraliska haveriet fanns innan kriget i Gaza. Innan Gazas barn började lida p g a det krig som Gazas muslimer startade.
Det finns andra krig där barn lider oerhört. Men för de lidande i de andra krigen tar inte Anna Olivecrona till brösttoner och pratar om barns rättigheter. Jemen och Sudan är de som är mest drabbade av krig, där barn dör som flugor. För dessa lidande uttalar sig inte Anna och de andra som moraliserar över dubbelmoralen. Visst är det dubbelmoral att ta hand om ukrainas barn men inte Gazas. Men det är också dubbelmoral att ta till brösttoner för Gaza, men tiga om Jemens barn.
Men vilka är de rättigheter som hon pratar hon om? Mig veterligen finns inga rättigheter i internationella avtal för världens befolkning, inte ens dess barn, att få sjukvård i andra länder. Om det hade funnits, då hade mängder av flygplan åkt i skytteltrafik från Sudan och Afghanistan till Sverige, USA, UK, Japan och Ryssland. Hon refererar sannolikt till en etisk rättighet, rätten att få vård. Men det är ju en etisk rättighet som förvägras många, många, och som inte går att realisera p g a resursbrister.
Det är förvisso korrekt att det är en dubbelmoral när man tar emot ukrainska barn, men inga barn från Gaza eller Sudan. Men dubbelmoralen uppstår blott om man har som moralisk princip att alla behövande har rätt till sjukvård. Om den principen skall råda, då fanns dubbelmoral innan Gazakriget. Den har alltid funnits ty Sverige har alltid förvägrat barn i andra länder sjukvård.
Istället har Sverige en mer dynamisk moralisk princip, om ens det. Det förefaller som om man har en moralisk princip som säger att man hjälper genom att upplåta svensk hälso- och sjukvård till de som man har relation till. Sverige tog emot judar från Tyskland efter Andra världskriget och finska barn under kriget. Vad jag vet, tog man inte emot judar som flydde från arabiska länder efter Andra världskriget. Ej heller tog man emot spanska barn, som led under Spaniens inbördeskrig. Man valde ut de som skulle få hjälp, och bortsåg från andra. Man gjorde ett urval. Man bröt mot principen om allas lika värde. Ty för svensken hade de finska barnen större värde än de spanska barnen, varför man öppnade landet för finska, men inte för spanska barn. Visst var både finska och spanska barn värdefulla, men resursbrist gjorde att man valde den ena gruppen och inte den andra.
Tycker du detta låter kargt och antihumanitärt? Se då på din bostad. Hur många kan bo i den bostaden? Minst tre, kanske fyra, kan bo i ett av dina rum. Så, öppna ditt hjärta, och låt flyktingar och bostadslösa bo hos dig. Muttra inte om dig själv, eller om trångboddhet, om resursbrist, ty det är egoistiskt och det är att peka på resurser istället för att ha ett öppet hjärta.
Ingen och inga kan göra gott för alla. Man måste välja ut de som därmed blir de priviligierade i eländet. Under Andra världskriget valde vi ut de finska barnen. Nu väljer vi ut de ukrainska barnen.
Den som vill ta emot sjuka barn från Gaza, måste, för att inte drabbas av dubbelmoralsfördömandet, ta emot barn från Sudan, från Afghanistan, från Venezuela, från o s v....
Sven-Olof Yrjö Collin
Länk: https://www.svd.se/a/pPJ2B1/sverige-tar-inte-emot-krigskadade-och-sjuka-barn-fran-gaza
RSS-flöde