Vetenskapsrådet är inte ett råd utan en av Sveriges stora forskningsfinansiärer. Genom deras beslut avgörs mycket av forskning i Sverige. Mycken kunskap vi vinner, vinns i stor utsträckning beroende på de beslut som Vetenskapsrådet fattar. Därför är det viktigt att Vetenskapsrådet är i yttersta framkant och fattar goda forskningsbeslut.
God forskning är den som är till gagn för samhället, kortsiktigt eller långsiktigt. Därför har Vetenskapsrådet tre avgörande kriterier, förutom de inomvetenskapliga bedömningarna, som blir helt avgörande för vilket projekt som får forskningsanslag. Dessa kriterier medför att svensk forskning kommer att befinna sig i vetenskapernas absoluta framkant och bidra på ett positivt sätt till det svenska samhällets utveckling.
Första kriteriet är att varje ansökande forskningsprojekt skall beakta om det har ett genusperspektiv eller ej. Det säger sig självt att ett nekande svar på kriteriet antyder att projektet inte har fullt tänkt igenom sin forskningsfråga, och därför bortsett från genusperspektivet. Det är ju allmänt vedertaget att ett jämställt samhälle är önskvärt, varför kunskap om genus möjliggör att vi kan närma oss det goda samhället.
Andra kriteriet är att varje ansökande forskningsprojekt skall beakta om det har ett hållbarhetsperspektiv eller ej. Även här gäller att frånvaron av det perspektivet antyder att projektet inte insett betydelsen av ett hållbart samhälle, och därför sannolikt är för begränsat för att komma ifråga om forskningsfinansiering. Det är trivialt att blott ett hållbart samhälle kan fortvara, vilket torde vara det viktigaste målet för ett samhälle.
Det tredje kriteriet är att varje ansökande forskningsprojekt skall beakta om det har ett rasperspektiv eller ej. Eftersom det är vedertaget att samhällen och grupper av människor erfar eruptioner och föga utvecklande konflikter när rasmässig mångfald föreligger, är det av yttersta vikt att beakta ras, på det att forskningsresultat inte produceras utan beaktande av denna viktiga faktor för samhällets utveckling.
Gender, hållbarhet och ras är således de kriterier som används av Vetenskapsrådet för att sålla ut de projekt som i övrigt har uppfyllt de mer inomvetenskapliga kriterierna för god forskning, och som möjliggör att Sverige kan behålla sin plats i forskningseliten, samtidigt som vi får forskning som utvecklar vårt samhälle.
Det finns emellertid bakåtsträvare, som vill sitta i ett sorts kunskapens elfenbenstorn och förbruka resurser utan att ge tillbaka det minsta, blott forskningsresultat utan någon som helst viktig samhällsutvecklande relevans. En sådan kan du läsa i Svenska Dagbladet.
https://www.svd.se/lat-forskare-slippa-genustvangstrojan/i/senaste/om/debatt
Vi, de rättrogna progressiva, som ser till kunskap och samhällsutveckling, tar självfallet avstånd från hans okunniga och, ur samhällsutvecklingens perspektiv, helt irrelevanta kritik. Han är en typisk representant för den vite mannen som på ett ohållbart sätt förbrukar resurser utan att ge till samhället vad som tillkommer samhället.
Öllsjö den 17 mars 2020
God forskning är den som är till gagn för samhället, kortsiktigt eller långsiktigt. Därför har Vetenskapsrådet tre avgörande kriterier, förutom de inomvetenskapliga bedömningarna, som blir helt avgörande för vilket projekt som får forskningsanslag. Dessa kriterier medför att svensk forskning kommer att befinna sig i vetenskapernas absoluta framkant och bidra på ett positivt sätt till det svenska samhällets utveckling.
Första kriteriet är att varje ansökande forskningsprojekt skall beakta om det har ett genusperspektiv eller ej. Det säger sig självt att ett nekande svar på kriteriet antyder att projektet inte har fullt tänkt igenom sin forskningsfråga, och därför bortsett från genusperspektivet. Det är ju allmänt vedertaget att ett jämställt samhälle är önskvärt, varför kunskap om genus möjliggör att vi kan närma oss det goda samhället.
Andra kriteriet är att varje ansökande forskningsprojekt skall beakta om det har ett hållbarhetsperspektiv eller ej. Även här gäller att frånvaron av det perspektivet antyder att projektet inte insett betydelsen av ett hållbart samhälle, och därför sannolikt är för begränsat för att komma ifråga om forskningsfinansiering. Det är trivialt att blott ett hållbart samhälle kan fortvara, vilket torde vara det viktigaste målet för ett samhälle.
Det tredje kriteriet är att varje ansökande forskningsprojekt skall beakta om det har ett rasperspektiv eller ej. Eftersom det är vedertaget att samhällen och grupper av människor erfar eruptioner och föga utvecklande konflikter när rasmässig mångfald föreligger, är det av yttersta vikt att beakta ras, på det att forskningsresultat inte produceras utan beaktande av denna viktiga faktor för samhällets utveckling.
Gender, hållbarhet och ras är således de kriterier som används av Vetenskapsrådet för att sålla ut de projekt som i övrigt har uppfyllt de mer inomvetenskapliga kriterierna för god forskning, och som möjliggör att Sverige kan behålla sin plats i forskningseliten, samtidigt som vi får forskning som utvecklar vårt samhälle.
Det finns emellertid bakåtsträvare, som vill sitta i ett sorts kunskapens elfenbenstorn och förbruka resurser utan att ge tillbaka det minsta, blott forskningsresultat utan någon som helst viktig samhällsutvecklande relevans. En sådan kan du läsa i Svenska Dagbladet.
https://www.svd.se/lat-forskare-slippa-genustvangstrojan/i/senaste/om/debatt
Vi, de rättrogna progressiva, som ser till kunskap och samhällsutveckling, tar självfallet avstånd från hans okunniga och, ur samhällsutvecklingens perspektiv, helt irrelevanta kritik. Han är en typisk representant för den vite mannen som på ett ohållbart sätt förbrukar resurser utan att ge till samhället vad som tillkommer samhället.
Öllsjö den 17 mars 2020
RSS-flöde
