Den syriske flyktingen som i augusti mördade tre personer med en kniv och skadade åtta i tyska Solingen hade året innan fått ett utvisningsbeslut, vilket inte hade verkställts. Tidigare hade en afghansk man med utvisningsbeslut mördat en polis och skadat fyra andra. De hade inte rätt att vara i landet, men gick fria i landet.
En uzbekistansk medborgare, som befann sig illegalt i Sverige efter att fått ett utvisningsbeslut, mördade fem personer och skadade tio personer när han körde en lastbil på Drottninggatan i Stockholm år 2017. Han hade inte rätt att befinna sig i landet, men var fri att stjäla en lastbil och mörda människor.
Människor som inte får befinna sig i landet p g a utvisningsbeslut eller avslag på uppehållstillståndsansökan, kan vara fria i landet p g a att de gömmer sig, att det land som de skall åka till vägrar att ta emot dem (t ex Somalia, Libanon, Irak, samtliga muslimska länder), att de riskerar förföljelse i mottagande land, dvs verkställighetshinder, t ex att kallas in till det militära i Syrien, att de uppträder så hotfullt vid utvisningen att det privata flygbolaget vägrar ta dem ombord. Men jag undrar, varför kan de som inte får vara i landet, vara fria i landet?
Låt mig uttrycka det med ord från själen, utan juridiska finesser och utan förnuftets filtrering: Onda människor kan vara i landet beroende på att de gömmer sig, att deras ondska är så stor att mottagande land inte vill ta emot dem, eller att mottagande land kommer att agera ont mot dem. Den onde, sällan den onda, stannar kvar i det goda landet, under frihet. Det goda landet visar godhet mot ondska, och får ondska tillbaka.
Min fråga, en lekmans fråga, är följande: Om de inte får befinna sig i Sverige, varför sätts de på fri fot, dvs ges möjlighet att trampa fritt på den mark de ej har rätt att trampa på?
När en person skall få sitt uppehållstillstånd, varför måste den inte infinna sig i ett rum med två utgångar, uppehållstillståndets dörr, som leder ut i Sverige, och avslagets dörr, som leder till en plats där den hålls till utvisningen sker?
Varför upprättas inte läger på säker plats, där de som inte får vara i Sverige får befinna sig, tills de blivit avhysta eller själva reser bort?
Man kan se det enkelt. Min grannes tomt är min grannes tomt. Jag får vara där i den mån grannen ger mig rätt till det. Om grannen inte ger mig rätt, får jag inte vara där. Om jag är där har grannen rätt att först begära att jag avlägsnar mig. Lämnar jag inte tomten kan grannen begära polishjälp för att avhysa mig. Jag tror det är osannolikt att jag skulle kunna slå upp ett tält hos grannen och leva där, dag efter dag. I det fallet skulle staten som repressiv makt utöva sin repression, tydligt och klart, och avhysa mig.
Om staten behandlar mig på sådant sätt, varför kan den inte behandla andra på samma sätt? I det fall den inte kan avhysa personen från landet och personen inte frivilligt lämnar landet, då får personen sättas i ett läger, ty den har ju inte rätt att röra sig på svensk mark.
Till detta kommer signalvärdet. Varför skall den som vill vara i Sverige följa statens anmodan att lämna landet, när det går att konstra så mycket det går, och inte respektera statens beslut? Ja, det finns ju inte skäl att respektera statens beslut eftersom staten själv inte följer sitt eget beslut. Det som ser ut som ett beslut tycks ju blott vara en mild, smekande rekommendation, som man kan välja att följa eller att avstå från att följa.
Det är ytterst beklagligt, men inför all denna olydnad måste statens repression vara tydlig och hård, utan tveksamhet.
Om staten har bestämt att du inte får vara i mitt land, lämna mitt land!
Den 13 september 2024
Sven-Olof Yrjö Collin
En uzbekistansk medborgare, som befann sig illegalt i Sverige efter att fått ett utvisningsbeslut, mördade fem personer och skadade tio personer när han körde en lastbil på Drottninggatan i Stockholm år 2017. Han hade inte rätt att befinna sig i landet, men var fri att stjäla en lastbil och mörda människor.
Människor som inte får befinna sig i landet p g a utvisningsbeslut eller avslag på uppehållstillståndsansökan, kan vara fria i landet p g a att de gömmer sig, att det land som de skall åka till vägrar att ta emot dem (t ex Somalia, Libanon, Irak, samtliga muslimska länder), att de riskerar förföljelse i mottagande land, dvs verkställighetshinder, t ex att kallas in till det militära i Syrien, att de uppträder så hotfullt vid utvisningen att det privata flygbolaget vägrar ta dem ombord. Men jag undrar, varför kan de som inte får vara i landet, vara fria i landet?
Låt mig uttrycka det med ord från själen, utan juridiska finesser och utan förnuftets filtrering: Onda människor kan vara i landet beroende på att de gömmer sig, att deras ondska är så stor att mottagande land inte vill ta emot dem, eller att mottagande land kommer att agera ont mot dem. Den onde, sällan den onda, stannar kvar i det goda landet, under frihet. Det goda landet visar godhet mot ondska, och får ondska tillbaka.
Min fråga, en lekmans fråga, är följande: Om de inte får befinna sig i Sverige, varför sätts de på fri fot, dvs ges möjlighet att trampa fritt på den mark de ej har rätt att trampa på?
När en person skall få sitt uppehållstillstånd, varför måste den inte infinna sig i ett rum med två utgångar, uppehållstillståndets dörr, som leder ut i Sverige, och avslagets dörr, som leder till en plats där den hålls till utvisningen sker?
Varför upprättas inte läger på säker plats, där de som inte får vara i Sverige får befinna sig, tills de blivit avhysta eller själva reser bort?
Man kan se det enkelt. Min grannes tomt är min grannes tomt. Jag får vara där i den mån grannen ger mig rätt till det. Om grannen inte ger mig rätt, får jag inte vara där. Om jag är där har grannen rätt att först begära att jag avlägsnar mig. Lämnar jag inte tomten kan grannen begära polishjälp för att avhysa mig. Jag tror det är osannolikt att jag skulle kunna slå upp ett tält hos grannen och leva där, dag efter dag. I det fallet skulle staten som repressiv makt utöva sin repression, tydligt och klart, och avhysa mig.
Om staten behandlar mig på sådant sätt, varför kan den inte behandla andra på samma sätt? I det fall den inte kan avhysa personen från landet och personen inte frivilligt lämnar landet, då får personen sättas i ett läger, ty den har ju inte rätt att röra sig på svensk mark.
Till detta kommer signalvärdet. Varför skall den som vill vara i Sverige följa statens anmodan att lämna landet, när det går att konstra så mycket det går, och inte respektera statens beslut? Ja, det finns ju inte skäl att respektera statens beslut eftersom staten själv inte följer sitt eget beslut. Det som ser ut som ett beslut tycks ju blott vara en mild, smekande rekommendation, som man kan välja att följa eller att avstå från att följa.
Det är ytterst beklagligt, men inför all denna olydnad måste statens repression vara tydlig och hård, utan tveksamhet.
Om staten har bestämt att du inte får vara i mitt land, lämna mitt land!
Den 13 september 2024
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
