Tyskland skall inom kort sjösätta en undervattensdrönare i Östersjön, som skall spana, och mer specifikt kunna upptäcka och röja minor. Sverige och Tyskland har gemensamma intressen i Östersjön och är ju numer allierad genom NATO-medlemskap.
Drönaren är utvecklad av Tyskland, tillsammans med Israel Aerospace Industries. För 83 år sedan hade Tyskland politiken att förinta det folk som de, 83 år senare, utvecklar stridskrafter med. Mottot är: Inte glömma, men förlåta och leva i fred och gemensam utveckling.
Många är emellertid de som vill att sådana samarbeten skall avbrytas, i protest mot Israels krig på Gazaremsan. Sådana protester riktas emellertid inte mot andra stridshärdar på jorden. Israel och Palestina har en särställning i Europa.
Men varför är det så? Varför bryr vi oss om Israel och Palestina? Varför inte samma intresse för Taiwan? Taiwan är utsatt för starkt hot från Kina, men inga krav ställs på att avbryta samarbeten med kinesiska organisationer.
Taiwan ligger i Asien. Det är inte vårt land.
Däremot är Ukraina vårt land. Ukraina utkämpar vårt krig, att hålla tillbaka rysk imperialism, vilket annars kan drabba oss.
Men är Israel vårt land? Irans imperialism och judarnas sionistiska nationalism angår oss inte på samma sätt eftersom Iran inte hotar oss direkt och Israel utgör ingen fara för oss.
Att vi bryr oss om Ukraina är begripligt, lika mycket som att vårt magra intresse för Taiwan är begripligt. Men varför bryr vi oss om den lilla biten av Mellanöstern, speciellt när det inte gäller olja? Mellanöstern är en plats där civilisationen började, men som sedan slogs sönder av olika makter, slutligen och definitivt av de barbariska och våldsamma religionerna som uppstod där. Varför bry sig det minsta om judarna, de som hävdar att en gud, som de hittat på och som, vilket är deras påhitt, har valt ut de som hittade på guden, att vara gudens utvalda folk, och som, vilket är en grund till det fruktansvärda Gaza-kriget idag, har gett dem rätt till en bit land på jorden, som de därför invaderat och mördat för, tre gånger enligt deras egen historieskrivning. Varför bry sig det minsta om sådant barbari? Varför engagera sig för Israel?
En orsak kan skönjas till vårt engagemang för Israel, nämligen att Europa skapade Israel.
Israel skapades slutligen som stat genom att Storbritannien lät FN föreslå en tvåstatslösning till problemet med två folk som gjorde anspråk på ett landstycke. Det grundläggande skälet var det som judarna alltid sagt, ’vi ses i Jerusalem’, att judarna skall få en fristat från den omfattande antisemitism de mött, speciellt i Europa, som kulminerade med Förintelsen på 40-talet. Under tyngden av Förintelsen inrättades en fristat för judarna.
Men Israel som föreställning hade grundlagts tidigare och formaliserats i en rörelse, sionism, som uttrycktes av Theodor Herzl, född i Ungern men levde merparten av sitt liv i Wien, i hans bok ’Judestaten’ utgiven år 1896, där rörelsen utvecklades främst av ryska sionister. Att notera är att Herzl’s judestat kunde ligga i Palestina, Argentina och Afrika, men sionistkongressen 1903 valde Palestina. Många judar, speciellt de fattiga judarna som skrämdes från Ryssland genom omfattande pogromer, skulle hänvisas till, inte Europa, där västeuropeiska judar trodde att de skulle vara orsak till ytterligare antisemitism, utan till judestaten. Israel var därför ett europeiskt initierat projekt, med stort tillflöde av ryska, många europeiskt-ryska judar. Denna europeiska grund för Israel är kanske orsaken till att Israel, av alla Mellanösternländer, sedan 1973 deltar i Eurovision Song Contest genom att landet är medlem i den europeiska radio- och tv-unionen (EBU). Trots att Israel ligger i Mellanöstern och således inte är ett geografiskt europeiskt land utan ett asiatiskt land, är Israel så starkt europeiskt att det ingår i Europas självbild av sig själv, vilket deras självklara deltagande i Eurovision Song Contest visar på. (andra stater från Mellanöstern är medlemmar i EBU, t ex Jordanien och Egypten, men de deltar inte i musikfesten, medan ett europeiskt land som Turkiet är medlemmar men deltar inte sedan 2012).
Israel framstår som ett europeiskt projekt, med grund i europeisk anti-semitism. Det är därför vi är engagerade i ett land i Mellanöstern, Israel. Det vi ser idag är en light antisemitism, där en högljudd opinion förespråkar upplösningen av européernas skapelse, den judiska fristaten.
Vi kan därför inte lämna Israel åt sitt öde eftersom det är en europeisk stat, trots, eller kanske tack vare att det rymmer en barbarisk Mellanösternreligion.
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde