Den 21 september tågade de vidskepliga till valurnorna, de som är medlemmar i Svenska Kyrkan och därför tillber den kristna guden och hans och Marias son, Jesus, han som sade: "Om någon kommer till mig och inte hatar sin far och sin mor, sin hustru och sina barn, sina bröder och systrar och även sitt eget liv, kan han inte vara min lärjunge.” (Lukas 14:26).
Det har förekommit en hel del mediabevakning (se länk 1. nedan), vilket är överraskande. I det tidigare valet till Riksdagen fanns 7775390 röstberättigade. Av dem röstade 84,2%. Vid det förra kyrkovalet 2021 fanns cirka 5600000 röstberättigade. Av dem röstade 18,39%.
Kyrkovalet hade cirka 72% av de röstberättigade till Riksdagsvalet. Det kan förvisso vara skäl för att täcka valet i massmedia. Men när blott 18,39% röstade, och idag visar preliminära siffror på att valdeltagandet i år var blott 17,47%, av de röstberättigade, vilket motsvarar cirka 10% av de röstberättigade till Riksdagsvalet, bör man konstatera två saker.
En gång i tiden var jag med i Lunds studentkår, där man fick rösta för representanter. Det var ett liknande lågt valdeltagande. Där kunde orsaken till det låga valdeltagandet sökas i att de röstberättigade var tvångsanslutna eftersom man som student var tvungen att vara med i studentkåren för att få lov att tentera. De röstberättigade i kyrkovalet kan inte sägas vara tvångsanslutna, även om de sannolikt började som tvångsanslutna, genom att deras föräldrar såg till att de var med sedan födelsen. Men de kan lämna kyrkans medlemskap, varför det är rimligt att säga att de som har rösträtt är frivilliga medlemmar. Att inför en sådan frivillighet ha blott 17,5% deltagande, vilket är mindre än den forna tvångsanslutande föreningen, visar att organisationens styrning saknar demokratisk legitimitet.
Någonstans mellan tvångsanslutning och frivillig anslutning befinner sig de 83% som inte röstade. Sannolikt är en hel del medlemmar p g a medveten eller omedveten tradition, eller med motivet att man skall slanta upp för byggnaderna, vilket man ändå gör via statens bidrag. Kyrkans verksamhet som sådan lämnar dessa oberörda, förutom traditionalisterna, som går dit när barnet skall döpas, kanske konfirmeras, giftas och när andra skall begravas. Kyrkan behåller på så sätt sitt grepp om viktiga tidpunkter i en människans liv, och därmed behåller de medlemmar. Men medlemmar som är likgiltiga för kyrkans arbete utanför människans tidpunkter.
Men ett motiv till att mediabevaka en sådan tillställning är att kyrkan är en signifikant makthavare. Den kontrollerar de flesta svenskars viktiga tidpunkter. Den håller en mässa till riksdagens ledamöter vid Riksdagens öppnande. Rikets statsöverhuvud, Konungen, måste vara medlem i den rena evangeliska läran, dvs i Svenska kyrkan. Kyrkan finns företräd i människans geografiska vardag genom sina kyrkobyggnader, som finns i nästan varje by, som finansieras från församlingen, men också via statliga bidrag, där det senare kan förefalla som ett brott mot principen om kyrkans och statens separation, men där statens finansiering motiveras av byggnadernas kulturvärde. Svenska kyrkan äger 470 000 hektar skogsmark, vilket är 1,7% av Sveriges skogsareal, vilket gör kyrkan till en betydande skogsägare. Skogen ger kyrkan en profit på cirka 500 000 000 kr.
Kyrkornas synlighet och skogens avkastning är nog de främsta skälen kyrkan har till att vända ryggen åt en del i Jesu Bergspredikan, det mest centrala i kristendomen, där han säger: ”Sluta samla skatter på jorden där mal och rost förstör och där tjuvar bryter sig in och stjäl. Samla i stället skatter i himlen där varken mal eller rost förstör och där inga tjuvar bryter sig in och stjäl. För där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.” (Matteus 6: 19-21).
Faktumet att kyrkan är en signifikant makthavare kan vara skälet till att svenska partier, både de i Riksdagen och de som inte kvalar in till Riksdagen, är engagerade i kyrkovalet. I detta val vann Socialdemokraterna 28,3% av rösterna och därefter kom Partipolitiskt obundna med 17,7%% av rösterna, Centerpartiet med 9,1%, Borgerligt kristen samverkan med 8,5% och De Gröna med 7,02%. Sverigedemokraterna, med sin uttalade konservativa ideologi, satsade mycket på kyrkovalet, och fick 6,3% av rösterna. (se länk 2 nedan).
Vi får kanske acceptera kyrkovalet och dess mediala uppmärksamhet p g a att kyrkan är en makthavare. Dock skulle man önska att kyrkan granskades medialt i sin maktutövning.
Sven-Olof Yrjö Collin
Länk 1: https://www.svt.se/nyheter/om/kyrkoval-2025
Länk 2. https://www.expressen.se/nyheter/sverige/sa-gick-det-i-kyrkovalet/
Det har förekommit en hel del mediabevakning (se länk 1. nedan), vilket är överraskande. I det tidigare valet till Riksdagen fanns 7775390 röstberättigade. Av dem röstade 84,2%. Vid det förra kyrkovalet 2021 fanns cirka 5600000 röstberättigade. Av dem röstade 18,39%.
Kyrkovalet hade cirka 72% av de röstberättigade till Riksdagsvalet. Det kan förvisso vara skäl för att täcka valet i massmedia. Men när blott 18,39% röstade, och idag visar preliminära siffror på att valdeltagandet i år var blott 17,47%, av de röstberättigade, vilket motsvarar cirka 10% av de röstberättigade till Riksdagsvalet, bör man konstatera två saker.
- Media täcker ett val som berör, genom att de går och röstar, blott cirka 10% av de röstberättigade i det svenska riksdagsvalet, dvs en tämligen liten andel av folket.
- Med ett valdeltagande på 17% av de som kan rösta i kyrkovalet, har cirka 83% vänt valet ryggen.
En gång i tiden var jag med i Lunds studentkår, där man fick rösta för representanter. Det var ett liknande lågt valdeltagande. Där kunde orsaken till det låga valdeltagandet sökas i att de röstberättigade var tvångsanslutna eftersom man som student var tvungen att vara med i studentkåren för att få lov att tentera. De röstberättigade i kyrkovalet kan inte sägas vara tvångsanslutna, även om de sannolikt började som tvångsanslutna, genom att deras föräldrar såg till att de var med sedan födelsen. Men de kan lämna kyrkans medlemskap, varför det är rimligt att säga att de som har rösträtt är frivilliga medlemmar. Att inför en sådan frivillighet ha blott 17,5% deltagande, vilket är mindre än den forna tvångsanslutande föreningen, visar att organisationens styrning saknar demokratisk legitimitet.
Någonstans mellan tvångsanslutning och frivillig anslutning befinner sig de 83% som inte röstade. Sannolikt är en hel del medlemmar p g a medveten eller omedveten tradition, eller med motivet att man skall slanta upp för byggnaderna, vilket man ändå gör via statens bidrag. Kyrkans verksamhet som sådan lämnar dessa oberörda, förutom traditionalisterna, som går dit när barnet skall döpas, kanske konfirmeras, giftas och när andra skall begravas. Kyrkan behåller på så sätt sitt grepp om viktiga tidpunkter i en människans liv, och därmed behåller de medlemmar. Men medlemmar som är likgiltiga för kyrkans arbete utanför människans tidpunkter.
Men ett motiv till att mediabevaka en sådan tillställning är att kyrkan är en signifikant makthavare. Den kontrollerar de flesta svenskars viktiga tidpunkter. Den håller en mässa till riksdagens ledamöter vid Riksdagens öppnande. Rikets statsöverhuvud, Konungen, måste vara medlem i den rena evangeliska läran, dvs i Svenska kyrkan. Kyrkan finns företräd i människans geografiska vardag genom sina kyrkobyggnader, som finns i nästan varje by, som finansieras från församlingen, men också via statliga bidrag, där det senare kan förefalla som ett brott mot principen om kyrkans och statens separation, men där statens finansiering motiveras av byggnadernas kulturvärde. Svenska kyrkan äger 470 000 hektar skogsmark, vilket är 1,7% av Sveriges skogsareal, vilket gör kyrkan till en betydande skogsägare. Skogen ger kyrkan en profit på cirka 500 000 000 kr.
Kyrkornas synlighet och skogens avkastning är nog de främsta skälen kyrkan har till att vända ryggen åt en del i Jesu Bergspredikan, det mest centrala i kristendomen, där han säger: ”Sluta samla skatter på jorden där mal och rost förstör och där tjuvar bryter sig in och stjäl. Samla i stället skatter i himlen där varken mal eller rost förstör och där inga tjuvar bryter sig in och stjäl. För där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.” (Matteus 6: 19-21).
Faktumet att kyrkan är en signifikant makthavare kan vara skälet till att svenska partier, både de i Riksdagen och de som inte kvalar in till Riksdagen, är engagerade i kyrkovalet. I detta val vann Socialdemokraterna 28,3% av rösterna och därefter kom Partipolitiskt obundna med 17,7%% av rösterna, Centerpartiet med 9,1%, Borgerligt kristen samverkan med 8,5% och De Gröna med 7,02%. Sverigedemokraterna, med sin uttalade konservativa ideologi, satsade mycket på kyrkovalet, och fick 6,3% av rösterna. (se länk 2 nedan).
Vi får kanske acceptera kyrkovalet och dess mediala uppmärksamhet p g a att kyrkan är en makthavare. Dock skulle man önska att kyrkan granskades medialt i sin maktutövning.
Sven-Olof Yrjö Collin
Länk 1: https://www.svt.se/nyheter/om/kyrkoval-2025
Länk 2. https://www.expressen.se/nyheter/sverige/sa-gick-det-i-kyrkovalet/
RSS-flöde
