Hennes kommentar är hennes sätt att ta avstånd från andra socialdemokrater som vill föra in etnicitet i diskussionen om utanförskapsområden. Godner tar avstånd från det med just orden, ’vi är alla Södertäljebor.’ Kanske hon tror på det själv, eller att hon säger så för att få röster från de utomeuropeiska invandrarna, som numer är Socialdemokraternas stora väljarskara, när de svenska arbetarna gått till SD.
Mot detta allomfattande Vi, står segregationens Vi och Dem. Värderingsmässigt och politiskt kan man tycka oerhört illa om segregationen. Man kan, som Godner, försöka prata bort den med ett allomfattande Vi.
Men det finns inget allomfattande Vi, ty det allomfattande Vi försvinner och ersätts av ett Vi och Dem redan efter att cirka 4% av Dem, dvs utomeuropeiska invandrare, bor i ett område. Internationell forskning har visat på segregationens brytpunkt vid cirka 4-5%. Svensk forskning, från Linnéuniversitetet och nu nyligen, från Linköpings Universitet, har visat att etniska svenskar börjar flytta ut från områden när utomeuropeiska bosättare är cirka 4% i området. Det allomfattande Vi blir ett Vi och Dem när Dem är cirka 4%.
Segregationens brytpunkt på 4% är inte en rasistisk utsaga från Alternativ för Sverige eller en främlingskritisk utsaga från Sverigedemokraterna. Det är en empirisk slutsats från statistiska studier, som utförts efter konstens alla regler.
Kejsaren skrider fram. De med vilja att tillfredsställa Kejsaren berömmer honom för hans fina kläder. Vid sidan om dessa, de Kejserligt korrekta, står några forskare och hävdar, med statistisk signifikans, att Kejsaren är naken. Bakom skränar rasister och främlingsfientliga att det är hemskt att Kejsaren är naken.
Politik är att vilja, sade Olof Palme. Men Socialdemokraterna har tidigare visat en god förmåga att vilja under realiteters begränsningar. Vilja är inte att bortse från realiteter, utan att inom dessa utforma sin politik så att man når sina mål. Om än det tar 40 år. Denna realism, för att inte säga pragmatism, gjorde att Socialdemokraterna bespottades av kommunisterna, de som inte hade tid och inte hade vilja att utforma sin politik utifrån realiteterna.
Statarsystemet var vidrigt. Men det avskaffades inte när Socialdemokraterna började få makt, på 20-talet, utan 1945. Då var Socialdemokraterna mäktiga och kunde därför lägga kraft bakom sitt krav på avskaffandet. Men de kunde också peka på traktorns ankomst, och andra maskindrivna jordbruksmedel, som skulle innebär att jordbruket behövde mindre arbetskraft i framtiden. Jordbrukarna kunde mjukas upp och förmås att se att den teknologiska förändringen innebar att statarsystemet, om inte då, 1945, utan längre fram, skulle vara en börda för dem, istället för en exploateringsmöjlighet. Realiteten spelade Sträng och Netzén i händerna, och statarna blev befriade. Kanske 20 år innan realiteterna hade gjort statarsystemet obsolet.
Men kunskap är inget som besvärar socialdemokrater som Godner. Hon använder dem inte, och hon besväras inte av att hennes utsaga är en lögn. Hon tror att politik är att vilja, där viljan trumfar, ja, står över realiteten.
Forskarna skall inte vara aktivister. De skall inte berätta för politiker vad de skall göra. De skall skapa sin vetenskapliga kunskap, till gagn för samhället. Men när samhället inte vill låta sig gagnas av kunskap, då får vi ett samhälle med politiska beslut, baserade på vilja, oaktat realiteter. Där realiteterna sedan slår tillbaka. Hårt och skoningslöst.
Vi vet idag att friskolor försämrar kunskapen och ökar segregationen. Den kunskapen är inte tillräcklig för att ta bort dem. Vi vet att religiösa friskolor indoktrinerar och utför sexism. Denna kunskap är inte tillräcklig för att ta bort dem.
Ideologi är både ett sätt att se världen, och att peka ut var den bör gå. Men när ideologi gör ideologen blind, då blir det en vandring av en blind, som inte ens har en käpp för att känna sig fram.
Den 2 september 2022
Sven-Olof Yrjö Collin