Jesus löste problemet genom utsagan om att blott den syndfrie kan döma rättmätigt, samtidigt som han visar upp det som anses som kristendomens främsta företräden, viljan att förlåta.
Men sagan slutar med att Jesus säger till kvinnan. ”Inte heller jag dömer dig. Gå nu, och synda inte mer.” (Joh. Ev. 8:11). Jesus dömer inte, han förlåter, men samtidigt hänvisar han till lagen och säger till kvinnan att lyda lagen och inte gå emot lagen, dvs att synda.
För den kristne gäller samma som för de andra semitiska religionerna, att synd är inte en brist i något moraliskt omdöme, utan blott och enbart en fråga om att misslyckats i att lyda. Lyda blint, t o m inför kärleken.
Om en människa känner stor kärlek till en människa och älskar med den, då kan den kärleken antingen vara den som accepteras av lagen, dvs om de är gifta. Men är de inte gifta är den kärleken en synd. Helt oaktat de två personernas känslor. Helt oaktat vad som föregick kärleksakten. Hur mycket kärlek som än fanns i handlingen som definieras som äktenskapsbrott, var kärleksakten ett brott, ett brott, inte mot kärleken, utan mot lydnaden.
Jesus står således inte på kärlekens sida, utan på lagens sida. Den enda skillnaden mellan honom och judarna är att han inte dömde enligt lagen. Däremot accepterade han lagen genom att erkänna att hon skulle stenas, men då av den som var utan synd. Sedan ber han henne att inte bryta mot lagen framgent, dvs begå synd.
Jesus är således lagens företrädare, precis som han själv sade: ”Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att fullborda.” (Matt. Ev. 5:17)
De tre semitiska religionerna är identiska i att de är lagföljande och att de begär av människan att hon skall lyda. De begär inte att hon skall tänka, att hon skall reflektera, att hon skall vara en moralisk agent som reflekterar över sitt agerande, eller att hon skall älska. De begär att hon skall underkasta sig lagen, att hon skall lyda. Blint.
judendom, kristendom och islam innebär att en av de mest mänskliga förmågor vi har, att reflektera moraliskt, förkastas, till förmån för blind lydnad. Dessa religioner är därför både omänskliga och omoraliska.
Den 4 juni 2023
Sven-Olof Yrjö Collin