Jag har sett ett hart när oändligt antal filmer om nazismens terror. Jag har läst om nazismen, om dess sagovärld, om dess härjningar, så som den tillämpades i Tyskland. För mig är det en fullständig självklarhet att bekämpa nazism. Visst var flertalet nazister vänliga människor. Visst kan man säga att den tyska nazismen inte var den sanna, utan att tyskarna hade missförstått den. Att den riktiga nazismen är god och en fredens ideologi, bara den tillämpas av nazister som rätt förstått nazismen. Visst, kan jag säga, ty en av mina bästa vänner i ungdomsåren sade sig vara nazist. Han, som inte kunde slåss, inte kunde döda en fluga, och inte förstod varför nazismen var så negativ mot judar. Men, trots det exemplaret av en nazist, bekämpar jag nazism.
Idag läser jag och ser filmer om islam. Hur islamister, eller, varför byta namn på dem, hur muslimer begår de mest horribla brott. I filmen Sabaya (https://www.youtube.com/watch?v=nK9iuSdcNyw) visas hur modiga människor fritar kvinnor från ISIS. ISIS kallas terrororganisation. Visst, det är sant. Men det är lika sant att det är en muslimsk organisation som tar ut alla svängar som islam möjliggör. Fredliga, vettiga muslimer, säger att ISIS förstått det fel. Ja, kanske det, men ändå inte. ISIS sätt att förstå är ett sätt som man kan förstå islam på, ty islam är en våldsam religion, där våldet ligger nära, i texter, predikningar och handlingar. Det viktiga att notera är att våldet finns där, inte främmande, inte förnekat, inte förkastat, inte motarbetat, utan det finns där som potentialitet. ISIS är därför en muslimsk organisation, som utövar den terror som islam möjliggör. Och sannerligen och bevisligen inte förhindrar.
När jag ser mig om idag, ser jag en total nolltolerans för nazism. Hur snälla än nazisterna kan vara. De accepteras inte. Deras symbol, svastikan, är t o m förbjuden. Nazism är en förföljd ideologi. Med all rätt.
Den andra våldsamma och totalitära ideologin, islam, förföljs inte. Den tolereras, ja, t o m accepteras, vilket det accepterade bärande av dess symboler visar på.
Jag, som ständigt och generöst upplyser om de totalitära ideologiernas fasor, däribland numer den idag härskande våldsideologin, islam, blir betecknad som islamofob, som likt en rättshaverist tjatar på. Folk anser att jag har fått en ideologisk tic, ett reflexmässig beteende, som därför kan benämnas fobi.
För mig är det förunderligt att nazismen är ideologi non grata, medan islam är en tolererad, ja accepterad, t o m en inbjuden ideologi.
Filmen Sabaya visar det som borde vara överraskande, att det inte är FN som utför de humanitära uppdragen i ISIS’s slavläger. Det är enskilda människor som utför det humanitära uppdraget. Hur kan FN ha abdikerat från en av sina huvudsysslor, att befrämja humanism och skydda de oskyldiga från krig och terror?
Jag må ha ett antiislam-tic. Medan världen tycks ha dess motsats, ett islam-tic, som ryggradsmässigt ger acceptans av islam, med hänvisning till en helighet, att det är en religion. Som om det totalitära, dess antisemitism, det våldsamma och dess sexism, kan få förekomma, bara man kallar det religion. Men vad i all sin dar är skillnaden på att tillbe en osynlig gud eller en synlig führer?
Fara i samhället kommer inte genom dem som utför vidriga dåd, utan genom den tystnad, den passivitet som andra, de som ser bort, de som säger att det är missförstånd, att utförarna av de vidriga dåden har missförstått allting. Det är vad jag lärde mig genom alla böckerna och filmerna om nazismen. Och har fått höra, att vi inte skall glömma.
Men? Om vi inte skall glömma, vad är det vi inte skall glömma?
Därför bekämpar jag islam varje sekund. Jag glömmer inte.
Den 4 december 2021
Sven-Olof Yrjö Collin
Idag läser jag och ser filmer om islam. Hur islamister, eller, varför byta namn på dem, hur muslimer begår de mest horribla brott. I filmen Sabaya (https://www.youtube.com/watch?v=nK9iuSdcNyw) visas hur modiga människor fritar kvinnor från ISIS. ISIS kallas terrororganisation. Visst, det är sant. Men det är lika sant att det är en muslimsk organisation som tar ut alla svängar som islam möjliggör. Fredliga, vettiga muslimer, säger att ISIS förstått det fel. Ja, kanske det, men ändå inte. ISIS sätt att förstå är ett sätt som man kan förstå islam på, ty islam är en våldsam religion, där våldet ligger nära, i texter, predikningar och handlingar. Det viktiga att notera är att våldet finns där, inte främmande, inte förnekat, inte förkastat, inte motarbetat, utan det finns där som potentialitet. ISIS är därför en muslimsk organisation, som utövar den terror som islam möjliggör. Och sannerligen och bevisligen inte förhindrar.
När jag ser mig om idag, ser jag en total nolltolerans för nazism. Hur snälla än nazisterna kan vara. De accepteras inte. Deras symbol, svastikan, är t o m förbjuden. Nazism är en förföljd ideologi. Med all rätt.
Den andra våldsamma och totalitära ideologin, islam, förföljs inte. Den tolereras, ja, t o m accepteras, vilket det accepterade bärande av dess symboler visar på.
Jag, som ständigt och generöst upplyser om de totalitära ideologiernas fasor, däribland numer den idag härskande våldsideologin, islam, blir betecknad som islamofob, som likt en rättshaverist tjatar på. Folk anser att jag har fått en ideologisk tic, ett reflexmässig beteende, som därför kan benämnas fobi.
För mig är det förunderligt att nazismen är ideologi non grata, medan islam är en tolererad, ja accepterad, t o m en inbjuden ideologi.
Filmen Sabaya visar det som borde vara överraskande, att det inte är FN som utför de humanitära uppdragen i ISIS’s slavläger. Det är enskilda människor som utför det humanitära uppdraget. Hur kan FN ha abdikerat från en av sina huvudsysslor, att befrämja humanism och skydda de oskyldiga från krig och terror?
Jag må ha ett antiislam-tic. Medan världen tycks ha dess motsats, ett islam-tic, som ryggradsmässigt ger acceptans av islam, med hänvisning till en helighet, att det är en religion. Som om det totalitära, dess antisemitism, det våldsamma och dess sexism, kan få förekomma, bara man kallar det religion. Men vad i all sin dar är skillnaden på att tillbe en osynlig gud eller en synlig führer?
Fara i samhället kommer inte genom dem som utför vidriga dåd, utan genom den tystnad, den passivitet som andra, de som ser bort, de som säger att det är missförstånd, att utförarna av de vidriga dåden har missförstått allting. Det är vad jag lärde mig genom alla böckerna och filmerna om nazismen. Och har fått höra, att vi inte skall glömma.
Men? Om vi inte skall glömma, vad är det vi inte skall glömma?
Därför bekämpar jag islam varje sekund. Jag glömmer inte.
Den 4 december 2021
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
