Om detta tänkte jag när jag läste helgens nyhet.
En person upptäcker att en man ligger orörlig utanför hennes dörr. Hon låser dörren, men börjar sedan filma mannen och sitt eget agerande, vari ingår att hon skrattar åt mannen. Sedan ringer hon sin personliga tränare och får rådet att ringa polisen, vilket hon sedan gör.
Därefter redigerar hon sitt filmmaterial av händelsen och lägger ut på internet.
https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/y6ErgR/margaux-dietz-ber-om-ursakt-efter-omtalade-youtube-videon
Videon och hennes agerande möts av hård kritik på internet, vilket gör att hon tar bort videon och senare framför en ursäkt. Något senare meddelar ett klädesföretag, vars kläder hon bar i videon, att de avslutar sitt reklamsamarbete med henne eftersom det strider mot deras värdegrund. Vilken värdegrund de avser, anger de inte. Senare meddelar andra företag att de avslutar eller vilar sitt samarbete med henne.
Om hon hade varit en god, empatisk människa, hade hon undersökt hur det stod till med mannen, och hjälpt honom.
Om hon hade varit en rädd människa, oaktat empatisk förmåga, hade hon ringt polisen.
Men hon skrattade, gjorde en film, konsulterade en personlig tränare, ringde polisen och lade ut videon på internet.
Personen är en livsmarknadsförare, sk influencer, som lever på att gestalta sitt liv, bl a med produkter, och skicka ut gestaltningen som berättelser, oftast som videos, på internet. Företag, som har produkter som behöver marknadsföras, betalar henne för att, t ex bära deras kläder.
Hur kan hennes agerande förklaras?
Hon kan ha en sk beteendevariation som innebär att hon saknar förmåga till empati. Det kan möjligen förklara varför hon ringer sin personliga tränare för att få råd i en mänsklig situation som hon kanske inte förstår.
Men, filmen antyder att hon förstår situationen, att mannen har däckat och kanske slagit sig en aning.
Osökt kommer historien om den barmhärtige samariern och den misshandlade mannen till mig. Först passerar juden den misshandlade mannen, som har sin religiösa dimma mellan sig och den skadade mannen, som säger att han inte får beblanda sig med den skadade. Därefter kommer samariern som saknar dimman, ser mannens belägenhet och gör det som är normal mänsklighet, att hjälpa en människa i nöd.
Livsmarknadsföraren tycks inte ha tillgång till sin empati mär hon ser mannen, utan ser i stället marknadsmöjligheten i situationen. Mellan henne och mannen finns en dimma, den dimma som ger henne inkomster, att saluföra sitt liv och situationer i sitt liv. Dimman suger ut den eventuella moral hon har, givet att hon inte har den beteendestörning som innebär att hon saknar empati. Dimman gör att hon är ett moraliskt vacuum, som i situationer inte ser en moralisk dimension, utan blott ser marknadsmöjligheter.
Denna dimma, som internet skickar ut, har kallats hat och hot. Då har det främst rört möjligheten att uttala sig anonymt. Människor som slipper visa sitt ansikte, uttalar sig på ett sätt som de sannolikt inte hade gjort om de hade behövt visa sitt ansikte. Den dimma av anonymitet som internet möjliggör, ger handlingar likt skottet på 200 meters avstånd, som fäller en människa. Ansiktslös kan människan begå svåra, omoraliska handlingar.
Men i det här fallet finns ansiktet. Här finns ingen anonymitet. Tvärtom. Ansiktet är själva poängen, ty livsmarknadsförare lever ju på att visa sitt ansikte, sina kläder, sina möbler och sina besök i affärer och tillställningar.
Det är snarare så, att internet innebär att livsmarknadsförare inte ser situationen som en lidande man, utan som en möjlighet att visa en annorlunda video av hennes liv. Det är hennes person, genom internet, som blir den dimma som gör att hon ser marknadsmöjligheten och inte lidandet.
Hennes fortsatta agerande, där hon först efter en ohygglig storm på internet, ber om ursäkt, visar också på dimman. Kanske hon har insett att hennes agerande var omoraliskt, och hennes förmåga till empati har tagit sig genom dimman? Eller kanske dimman ligger kvar och hon endast ser att marknadsvärdet av hennes liv riskerar att sjunka?
I den nya, omarbetade versionen av Bibeln, kommer, med denna händelse som grund, berättelsen om den barmhärtige samariern att förändras. Mannen ligger skadad. Först kommer juden, som höljd i sin dimma av judiska regler, passerar mannen. Sedan kommer livsmarknadsföraren, höljd i sin dimma av marknadsföring av sitt liv, som med sin telefons kamera spelar in den skadade människan och därefter en närbild på sitt eget, skrattande ansikte, för att sedan lämna mannen och lägga ut videon på internet. Därefter kommer den barmhärtige samariern och hjälper mannen.
Och sensmoralen är densamma: Oaktat alla dimmor, oaktat din religions, din ideologis levnadsregler, oaktat dina marknadsmöjligheter, måste du se den andres ansikte. Ty det är när vi står ansikte mot ansikte, som vi är människor.
Den 7 november 2022
Sven-Olof Yrjö Collin