Barn med föräldrar med lägre utbildning får sämre betyg än barn med högutbildade föräldrar. Pisa-resultaten har sett dåliga ut, vilket till icke ringa del förklaras med inslag av barn från invandrare och flyktingar. Skolor i utsatta områden har lägre andel godkända elever.
Allt detta visar på att skolor misslyckas med sitt kompensatoriska uppdrag, som stipuleras i 1 kap. 4 § 2 stycket Skollagen, att alla individer, oaktat socialt ursprung, skall ges en chans i livet genom att skolan kompenserar för uppväxtmiljön.
Skolor ursäktar sina dåliga resultat med att de har elever från studieovana hem. De ursäktar sig med att de har en stor utmaning, vilket är det nysvenska ordet för gammelsvenskans ord ’problem’. Just det som lagen föreskriver, använder skolor som ursäkt för att inte uppfylla lagens krav.
Det finns emellertid en pedagogisk metod som kan få skolorna att sluta med sitt ursäktande och istället göra sitt jobb och utföra den kompensatoriska uppgiften. Den pedagogiska metoden heter ’no excuses’ och har tillämpats framgångsrikt i England, i en resurssvag del av London.
No excuses-pedagogiken är en form av den gamla pedagogiken, där läraren föreläser och eleverna svarar, där utbildningen helt styrs av läraren, där klassrummet är tyst, förutom ljudet från den som talar. Denna pedagogik går emot den rådande pedagogiken i Sverige, där elever skall vara självständiga och själva söka kunskapen. En skola som de som kommer från studievana hem kan klara, sannolikt med stor hjälp från hemmet. Medan de som aldrig sett en bok i hemmet, aldrig fått utveckla ett resonemang vid middagsbordet, får en svår uppgift att klara skolan.
No excuses är ett uttryck som är riktat till eleverna, att man accepterar inga ursäkter. Men Paula Neudingen skriver mycket slagkraftigt att ” Skolor ska inte kunna ursäkta dåliga resultat med att deras elever är barn till invandrare och arbetarklass. Det måste vara slut på ursäkter även från skolorna. (se länk nedan)
Den svenska skolan och skolvalet, har aktivt deltagit och deltar aktivt i klasskampen, på de besuttnas sida, på de välutbildades sida, och förvägrat de barn som förnedrande kallas ’utmaningar’, den utbildning de enligt lag har rätt till och som vi skattebetalare betalar för. Skolan och det fria skolvalet är ett svindleri av skattemedel och av barns potentiella utveckling. Det kan fortgå p g a ursäkts-argumentet. Ett argument som borde försvinna genom att folket skanderar: ’no excuses’, inga ursäkter längre från skolan.
Sven-Olof Yrjö Collin
Länk: https://www.svd.se/a/GykXkm/linnea-lindquist-om-hur-no-excuses-kan-inforas-i-sverige
https://www.svd.se/a/jQ4yve/ny-trend-svenskfodda-elever-tappar-i-skolan
Allt detta visar på att skolor misslyckas med sitt kompensatoriska uppdrag, som stipuleras i 1 kap. 4 § 2 stycket Skollagen, att alla individer, oaktat socialt ursprung, skall ges en chans i livet genom att skolan kompenserar för uppväxtmiljön.
Skolor ursäktar sina dåliga resultat med att de har elever från studieovana hem. De ursäktar sig med att de har en stor utmaning, vilket är det nysvenska ordet för gammelsvenskans ord ’problem’. Just det som lagen föreskriver, använder skolor som ursäkt för att inte uppfylla lagens krav.
Det finns emellertid en pedagogisk metod som kan få skolorna att sluta med sitt ursäktande och istället göra sitt jobb och utföra den kompensatoriska uppgiften. Den pedagogiska metoden heter ’no excuses’ och har tillämpats framgångsrikt i England, i en resurssvag del av London.
No excuses-pedagogiken är en form av den gamla pedagogiken, där läraren föreläser och eleverna svarar, där utbildningen helt styrs av läraren, där klassrummet är tyst, förutom ljudet från den som talar. Denna pedagogik går emot den rådande pedagogiken i Sverige, där elever skall vara självständiga och själva söka kunskapen. En skola som de som kommer från studievana hem kan klara, sannolikt med stor hjälp från hemmet. Medan de som aldrig sett en bok i hemmet, aldrig fått utveckla ett resonemang vid middagsbordet, får en svår uppgift att klara skolan.
No excuses är ett uttryck som är riktat till eleverna, att man accepterar inga ursäkter. Men Paula Neudingen skriver mycket slagkraftigt att ” Skolor ska inte kunna ursäkta dåliga resultat med att deras elever är barn till invandrare och arbetarklass. Det måste vara slut på ursäkter även från skolorna. (se länk nedan)
Den svenska skolan och skolvalet, har aktivt deltagit och deltar aktivt i klasskampen, på de besuttnas sida, på de välutbildades sida, och förvägrat de barn som förnedrande kallas ’utmaningar’, den utbildning de enligt lag har rätt till och som vi skattebetalare betalar för. Skolan och det fria skolvalet är ett svindleri av skattemedel och av barns potentiella utveckling. Det kan fortgå p g a ursäkts-argumentet. Ett argument som borde försvinna genom att folket skanderar: ’no excuses’, inga ursäkter längre från skolan.
Sven-Olof Yrjö Collin
Länk: https://www.svd.se/a/GykXkm/linnea-lindquist-om-hur-no-excuses-kan-inforas-i-sverige
https://www.svd.se/a/jQ4yve/ny-trend-svenskfodda-elever-tappar-i-skolan
RSS-flöde
