På ett kommunhus hissade man Prideflaggan. Kommunen som sådan styrs av demokrati, där politiska partier, med sina ideologier, stångas mot varandra. Men skall kommunen som sådan, t ex kommunhuset, där politikerna möts, ta ställning i en politisk fråga genom en demonstration? Om man kan hissa Prideflagga på kommunhuset, då kan hissa Palestinaflaggan eller ryska flaggan, allt efter vad majoriteten av politiker vill demonstrera.
På sjukhus är det idag legitimt att demonstrera för en religion, islam, genom att bära hijaben. Just hijaben har lyckats ta sig genom många tidigare ideologiska filter, och accepteras idag som demonstration på universitet och apotek. Däremot är det helt och fullständigt ovanligt, ja, inte ens förekommande, att politiska ideologier, som kommunism eller konservatism, ges utrymme för att demonstrera genom klädesval. Ingen apotekare, hur övertygad moderat den än är, kan ses i moderatkepsen vid receptdisken på ett apotek.
Tidigare fick skolelever stå upp vid morgonsamlingen och sjunga en kristen psalm. Då fanns en tolerans, ja, en påbjuden ideologisk penetration, en demonstration av en ideologi, kristendomen. Den finns inte kvar, i alla fall inte i den kommunala skolan. Idag diskuteras t o m att inte hålla skolavslutningar i kyrkan. Skolelever skall slippa från den religiösa demonstrationen och få vara i en skola som har ideologisk frid.
Men idag återkommer den ideologiska penetrationen. I det aktivistiska samhället som vi lever i idag har områden, som tidigare hade ideologisk frid, somliga efter strider till förmån för avideologisering, som skolan, blivit platser för att demonstrera och uttrycka ideologier.
Demonstrationer av ideologier innebär indoktrinering, som den kristna psalmen i skolan, där den kristna ideologin gjordes till en naturlig sak, och inte togs upp som en högst diskutabel ideologi.
Demonstrationer av ideologier innebär också en förhöjd konfliktnivå. Det är idag förbjudet att bära svastikan, då den anses utgöra hets mot folkgrupp. En jude skall inte behöva bli påmind om Förintelsen genom att bli utsatt för svastikan. Konflikten som svastikan skapar undanröjs genom förbudet. Däremot anses inte hijaben vara hets mot folkgrupp, trots att den, genom att representera islam, utgör en konfliktgrund för t ex ateister och homosexuella. Den konflikt jag erfar när jag kommer till sjukhuset och ser hijaben, som berättar för mig att jag, som ateist, skall förgöras genom eld, anses inte vara värd respekt.
För att minska ideologisk indoktrinering och konflikter, borde det därför finnas en ambition att utlysa ideologiska frizoner, där människor får vandra fria från att utsättas för ideologiska demonstrationer.
Den 6 oktober 2024
Sven-Olof Yrjö Collin