Det utspelas ett tragiskt skådespel inför mina ögon. Undergångsprofeter hotar med mänsklighetens undergång om vi inte omedelbart agerar. Bekvämlighetsprofeterna står mot denna undergångsprofetia och menar att hotet är överdrivet, ja rent felaktigt som de mest radikala hävdar, utan blott en naturlig förändring, så som alltid skett i jordens historia.
Det har växt fram en hel industri i kraftfältet mellan undergångsprofeterna och bekvämlighetsprofeterna. Man gör undersökningar och slår varandra i huvudet med deras resultat.
Förvisso drivs utvecklingen med kritik, och ingen utsaga skalls tå oantastad. Klimathotet riskerar annars att bli en religion som man hängivet och okritiskt hänger sig åt.
Men man kan också inta en tredje ståndpunkt.
Det är ovedersägligt så, att människan påverkar naturen. Det är ju det som är hennes främsta kännetecken. Att ta till sig naturen och nyttja den till sin fördel. Som jägare var hon mer under naturen och fick följa djuren och bären. Med jordbruket ökade hennes naturpåverkan på ett dramatiskt sätt. Det blev inte att hon utnyttjade naturen, utan nu skapade hon naturen. Hon tog inte från naturen. Hon gick inte ut i naturen och plockade bär och dödade djur. Hon skapade själv bären, hon odlade marken. Hon odlade själv djuren hon utnyttjade, för mjölk och för kött.
Det som var natur, blev kultur.
Denna transformering av hennes liv ökade dramatiskt med industrialismen. Än mer skapade hon sin egen natur. Än mer blev naturen transformerad till kultur. Även om hon fortfarande fick anpassa sig lite till naturen, t ex fick hon stå ut med att regnet föll när det passade naturen, och inte hennes grödor. Gruvorna gav järn, men också hårt arbete, och när orterna föll samman, död åt gruvarbetarna.
Idag kan vi emellertid, med vår kunskap och med vår innovativa förmåga till teknologi, fortsätta att skapa vår kultur, men i större samklang med naturen. Vi borde därför ha som målsättning att fortsätta utveckla vår kultur, men i samklang med naturen.
Brundtlanddefinitionen av hållbarhet är att vi inte skall påverka framtidens generationers möjlighet att leva. Det är en defensiv definition. Vi borde ha som mål att vi skall lämna efter oss, inte jorden som vi fick den, utan bättre. Vi skall ge framtida generationer en bättre värld. En värld som ökar deras möjligheter att göra sina val.
Klimathot eller ej. Vi borde göra vårt yttersta för att öka framtidens valmöjligheter. Vi skall inte resa mindre. Vi skall möjliggöra för vår nästa generation att resa mer. Men inte till priset av att nästa generation inte kan resa p g a alla utsläpp. Vi skall inte flyga mindre, ty relativt bil och tåg, gör flyget betydligt mindre ingrepp i vår natur och kräver mindre investeringar i infrastruktur. Men utsläppen ökar, varför vi måste finna ut flygplan som släpper ut betydligt mindre. All kraft skall samlas, inte på att bygga snabbtåg som dödar älgar, utan på flygmotorer som kräver mindre energi, och den energi de kräver, belastar inte naturen.
Undergångsprofeterna tycks vilja ta oss tillbaka i tiden, medan bekvämlighetsprofeterna tycks vilja låsa tiden som den är. Framtidsprofeterna ger satan i denna konflikt och säger istället att vi skall dundra in i framtiden, med all den kraft vi människor har för att påverka naturen, till vårt gagn, och till naturens gagn.
Öllsjö den 1 september 2018
Det har växt fram en hel industri i kraftfältet mellan undergångsprofeterna och bekvämlighetsprofeterna. Man gör undersökningar och slår varandra i huvudet med deras resultat.
Förvisso drivs utvecklingen med kritik, och ingen utsaga skalls tå oantastad. Klimathotet riskerar annars att bli en religion som man hängivet och okritiskt hänger sig åt.
Men man kan också inta en tredje ståndpunkt.
Det är ovedersägligt så, att människan påverkar naturen. Det är ju det som är hennes främsta kännetecken. Att ta till sig naturen och nyttja den till sin fördel. Som jägare var hon mer under naturen och fick följa djuren och bären. Med jordbruket ökade hennes naturpåverkan på ett dramatiskt sätt. Det blev inte att hon utnyttjade naturen, utan nu skapade hon naturen. Hon tog inte från naturen. Hon gick inte ut i naturen och plockade bär och dödade djur. Hon skapade själv bären, hon odlade marken. Hon odlade själv djuren hon utnyttjade, för mjölk och för kött.
Det som var natur, blev kultur.
Denna transformering av hennes liv ökade dramatiskt med industrialismen. Än mer skapade hon sin egen natur. Än mer blev naturen transformerad till kultur. Även om hon fortfarande fick anpassa sig lite till naturen, t ex fick hon stå ut med att regnet föll när det passade naturen, och inte hennes grödor. Gruvorna gav järn, men också hårt arbete, och när orterna föll samman, död åt gruvarbetarna.
Idag kan vi emellertid, med vår kunskap och med vår innovativa förmåga till teknologi, fortsätta att skapa vår kultur, men i större samklang med naturen. Vi borde därför ha som målsättning att fortsätta utveckla vår kultur, men i samklang med naturen.
Brundtlanddefinitionen av hållbarhet är att vi inte skall påverka framtidens generationers möjlighet att leva. Det är en defensiv definition. Vi borde ha som mål att vi skall lämna efter oss, inte jorden som vi fick den, utan bättre. Vi skall ge framtida generationer en bättre värld. En värld som ökar deras möjligheter att göra sina val.
Klimathot eller ej. Vi borde göra vårt yttersta för att öka framtidens valmöjligheter. Vi skall inte resa mindre. Vi skall möjliggöra för vår nästa generation att resa mer. Men inte till priset av att nästa generation inte kan resa p g a alla utsläpp. Vi skall inte flyga mindre, ty relativt bil och tåg, gör flyget betydligt mindre ingrepp i vår natur och kräver mindre investeringar i infrastruktur. Men utsläppen ökar, varför vi måste finna ut flygplan som släpper ut betydligt mindre. All kraft skall samlas, inte på att bygga snabbtåg som dödar älgar, utan på flygmotorer som kräver mindre energi, och den energi de kräver, belastar inte naturen.
Undergångsprofeterna tycks vilja ta oss tillbaka i tiden, medan bekvämlighetsprofeterna tycks vilja låsa tiden som den är. Framtidsprofeterna ger satan i denna konflikt och säger istället att vi skall dundra in i framtiden, med all den kraft vi människor har för att påverka naturen, till vårt gagn, och till naturens gagn.
Öllsjö den 1 september 2018
RSS-flöde
