Alice Teodorescu Måwe är numer en framträdande politiker i partiet Kristdemokraterna, där hon nyligen har valts in i partistyrelsen.
Hon står bakom partiledningens förslag att förbjuda burka och niqab på offentliga platser, som torg och gator. Förslaget tycks vara riktad mot den muslimska seden att maskera sig, inte mot maskering som sådan, då Ku Klux Klan:s huvor och fotbollshuliganernas och palestinademonstranternas maskering inte tycks omfattas av förslaget. (dock lade deras nationella möte, i trots mot partistyrelsen, till att förbudet borde omfatta maskering av ansikte)
Hon menar att hetslagstiftningen, både dess tillämpning och dess utformning, bör ses över. Den tycks tillämpas diskriminerande, då kritiker av islam, som brände koranen och slungade ur sig nedsättande ord om muslimer, blev fällda i domstol, medan palestinademonstranter kan vräka ur sig vad som helst, utan att ens gripas av polisen.
Hetslagstiftningens utformning bör förändras, säger hon, och har inget problem i att se att den vanliga ramsan hos palestinademonstranterna, ’From the river to the sea, palestine will be free’, skall klassas som hets mot folkgrupp. Hon menar att kritik mot Israel är en antisionism, och därmed en förtäckt form av antisemitism, dvs judehat.
Hon anser att den som vill bli svensk medborgare skall intyga att den erkänner staten Israels rätt att existera och att den skall skriva under att den stödjer det som hon kallar judisk-kristna värderingar, vilka är de som hon anser bär upp demokratin.
Högern tar med henne ett tydligt steg fram och hymlar inte med sina frihetsinskränkningar och sitt religionskrig. Men denna gång är det inte som det varit under 1500 år, de kristnas krig mot judarna, dessa kristusmördare, utan nu är det ett krig mot muslimer, och ett försvar för judarna och deras stat, Israel. Man kan notera att de kristna i den Svenska kyrkan är betydligt mer tillmötesgående mot muslimerna och islam, genom att t ex välkomna böneutrop med argumentet att det är religionsfrihet. De kristnas politiska organisation, Kristdemokraterna, tycks inte gå i takt med den största kristna religiösa organisationen, Svenska kyrkan.
Teodorescu vill använda repressiva metoder, med klädesförbud på offentliga platser, med utvidgad hetslagstiftning mot politiska strömningar och tvinga människor att deklarera en tämligen betydelselös värdering för det svenska samhällets väl och ve som avser ett specifikt lands rätt till existens för att kunna bli medborgare i Sverige. Till detta lägger hon den mörka historierevisionism som försöker tvätta kristendomen ren från dess repressiva historia genom att hävda att Sveriges samhälle bygger på kristna, eller judiskt-kristna värderingar (se länk nedan).
Kanske är det bra att Teodorescu visar upp KD:s repressiva sida och dess mörka historierevisionism, på det att vi kan se vad vi har att vänta oss om de får fortsatt makt. Samtidigt är det illavarslande att detta, som kan ses som extremism, kan etableras som legitimt, då det kan leda till att även andra partier lockas till att dra ut sin ideologi till extrempunkter.
Sverige har tillräckligt av extremism genom t ex islamisering, woke, genderism och SD:s framgångar. Vi behöver det som Habermas pläderar för, det förnuftiga samtalet som bygger på den vetenskapliga revolutionen, humanismen och Upplysningen.
Sven-Olof Yrjö Collin
https://www.aftonbladet.se/debatt/a/25MRLr/vackra-ord-som-visar-sig-vara-ett-retoriskt-paraply
Hon står bakom partiledningens förslag att förbjuda burka och niqab på offentliga platser, som torg och gator. Förslaget tycks vara riktad mot den muslimska seden att maskera sig, inte mot maskering som sådan, då Ku Klux Klan:s huvor och fotbollshuliganernas och palestinademonstranternas maskering inte tycks omfattas av förslaget. (dock lade deras nationella möte, i trots mot partistyrelsen, till att förbudet borde omfatta maskering av ansikte)
Hon menar att hetslagstiftningen, både dess tillämpning och dess utformning, bör ses över. Den tycks tillämpas diskriminerande, då kritiker av islam, som brände koranen och slungade ur sig nedsättande ord om muslimer, blev fällda i domstol, medan palestinademonstranter kan vräka ur sig vad som helst, utan att ens gripas av polisen.
Hetslagstiftningens utformning bör förändras, säger hon, och har inget problem i att se att den vanliga ramsan hos palestinademonstranterna, ’From the river to the sea, palestine will be free’, skall klassas som hets mot folkgrupp. Hon menar att kritik mot Israel är en antisionism, och därmed en förtäckt form av antisemitism, dvs judehat.
Hon anser att den som vill bli svensk medborgare skall intyga att den erkänner staten Israels rätt att existera och att den skall skriva under att den stödjer det som hon kallar judisk-kristna värderingar, vilka är de som hon anser bär upp demokratin.
Högern tar med henne ett tydligt steg fram och hymlar inte med sina frihetsinskränkningar och sitt religionskrig. Men denna gång är det inte som det varit under 1500 år, de kristnas krig mot judarna, dessa kristusmördare, utan nu är det ett krig mot muslimer, och ett försvar för judarna och deras stat, Israel. Man kan notera att de kristna i den Svenska kyrkan är betydligt mer tillmötesgående mot muslimerna och islam, genom att t ex välkomna böneutrop med argumentet att det är religionsfrihet. De kristnas politiska organisation, Kristdemokraterna, tycks inte gå i takt med den största kristna religiösa organisationen, Svenska kyrkan.
Teodorescu vill använda repressiva metoder, med klädesförbud på offentliga platser, med utvidgad hetslagstiftning mot politiska strömningar och tvinga människor att deklarera en tämligen betydelselös värdering för det svenska samhällets väl och ve som avser ett specifikt lands rätt till existens för att kunna bli medborgare i Sverige. Till detta lägger hon den mörka historierevisionism som försöker tvätta kristendomen ren från dess repressiva historia genom att hävda att Sveriges samhälle bygger på kristna, eller judiskt-kristna värderingar (se länk nedan).
Kanske är det bra att Teodorescu visar upp KD:s repressiva sida och dess mörka historierevisionism, på det att vi kan se vad vi har att vänta oss om de får fortsatt makt. Samtidigt är det illavarslande att detta, som kan ses som extremism, kan etableras som legitimt, då det kan leda till att även andra partier lockas till att dra ut sin ideologi till extrempunkter.
Sverige har tillräckligt av extremism genom t ex islamisering, woke, genderism och SD:s framgångar. Vi behöver det som Habermas pläderar för, det förnuftiga samtalet som bygger på den vetenskapliga revolutionen, humanismen och Upplysningen.
Sven-Olof Yrjö Collin
https://www.aftonbladet.se/debatt/a/25MRLr/vackra-ord-som-visar-sig-vara-ett-retoriskt-paraply
RSS-flöde
