I stigande grad har universitet uppmärksammat studenters funktionsvariation, som på ett otillbörligt sätt kan hindra studenten i att realisera sin rättighet till utbildning.
Fysisk funktionsvariation, som syn- och rörelsevariation, hanteras genom att studenten får tillgång till maskiner som förstorar text och lokaler som har hissar.
Social funktionsvariation hanteras genom att studenter med t ex social fobi får enskilda föreläsningar.
Kognitiva funktionsvariationer, som t ex ADHD, hanteras genom att studenter t ex får längre tentamenstid och tillgång till rättstavningsprogram.
En annan kognitiv funktionsvariation är studiebegåvning, dvs den intellektuella förmågan att tillgodogöra sig utbildningen. I ambitionen att möjliggöra högskoleutbildning på jämställda villkor, där ingen, oaktad grad av studiebegåvningsvariation, har moderna högskolor idag metoder för att realisera målet, en jämställd högskoleutbildning.
I dagarna presenterade två moderna akademiker tanken att helt avskaffa examinationer på högskolorna (se länk nedan). Deras argument var förvisso att dagens möjligheter till fusk är så stora att examinationen blir intetsägande. Men ett starkare argument för att avskaffa examinationer är att de i stor utsträckning baseras på funktionsvariationen studiebegåvning, och är därför diskriminerande och kan förhindra den studiebegåvningsvarierade studentens rätt till högskoleutbildning.
Ett annat angrepp på utbildningsrättigheten för de med studiebegåvningsvariation är de krav som de, som måste kallas förmoderna lärarna, ja, låt oss kalla dem dinosaurielärare, har på argumentation i t ex seminariediskussioner och studenters självständiga arbeten, t ex uppsatser.
Dinosaurielärarna, med sin brist på acceptans av och respekt för studiebegåvningsvariation, kan kräva att studenten använder fakta och logik i sin argumentation. Bägge dessa krav angriper på ett diskriminerande sätt studentens rätt, då studiebegåvningsvariation ofta yttrar sig genom variation i faktatillgång och variation i logisk förmåga. Men dessa variationer är blott uttryck för studiebegåvningsvariation, varför det åligger läraren att agera modernt, och därför med berömmande attityd och inställning ta del av studentens uttryck. I det förmoderna universitetet betecknades detta med nedsättande och stigmatiserande uttryck som t ex ’löst tyckande’ och sk ’prat’. I det moderna universitetet, med sin respekt för studiebegåvningsvariation, hälsas detta istället med stort och varmt välkomnande, ty det är stimulerande och utvecklande med mångfald, där mångfalden består i fakta- och logik-variation.
Jag får medge att jag var en dinosaurielärare. Men så blev jag ju också avskedad. Med stor skam mot det moderna universitetet, kan jag idag bikta mig och återge ett intermezzo som inträffade en gång.
Under en lektion i det företagsekonomiska ämnet företagsstrategi, bad jag som lärare en student att bedöma ett specifikt företags strategi utifrån Porters strategibegrepp. Hon svarade uppriktigt: ”Fråga mig inte om fakta för jag är bättre på att diskutera.” Dinosaurieläraren inom mig visade ingen respekt utan frågade: ”Med vad skall du diskutera om du inte har kunskap?” På moderna universitet är den frågan otänkbar idag. Läraren skulle med rätta bli anmäld, underkastad korrigeringssamtal, ja, kanske t o m bli avskedad, för att ha kränkt studentens rätt till sin studiebegåvningsvariation.
Medan dinosaurieläraren skulle manifestera sin dinosauriekaraktär genom att högt och ljudligt förkunna: ex nihilo nihil fit.
Sven-Olof Yrjö Collin
Länk: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/forskare-slapp-ai-fusket-fritt-pa-universiteten
Fysisk funktionsvariation, som syn- och rörelsevariation, hanteras genom att studenten får tillgång till maskiner som förstorar text och lokaler som har hissar.
Social funktionsvariation hanteras genom att studenter med t ex social fobi får enskilda föreläsningar.
Kognitiva funktionsvariationer, som t ex ADHD, hanteras genom att studenter t ex får längre tentamenstid och tillgång till rättstavningsprogram.
En annan kognitiv funktionsvariation är studiebegåvning, dvs den intellektuella förmågan att tillgodogöra sig utbildningen. I ambitionen att möjliggöra högskoleutbildning på jämställda villkor, där ingen, oaktad grad av studiebegåvningsvariation, har moderna högskolor idag metoder för att realisera målet, en jämställd högskoleutbildning.
I dagarna presenterade två moderna akademiker tanken att helt avskaffa examinationer på högskolorna (se länk nedan). Deras argument var förvisso att dagens möjligheter till fusk är så stora att examinationen blir intetsägande. Men ett starkare argument för att avskaffa examinationer är att de i stor utsträckning baseras på funktionsvariationen studiebegåvning, och är därför diskriminerande och kan förhindra den studiebegåvningsvarierade studentens rätt till högskoleutbildning.
Ett annat angrepp på utbildningsrättigheten för de med studiebegåvningsvariation är de krav som de, som måste kallas förmoderna lärarna, ja, låt oss kalla dem dinosaurielärare, har på argumentation i t ex seminariediskussioner och studenters självständiga arbeten, t ex uppsatser.
Dinosaurielärarna, med sin brist på acceptans av och respekt för studiebegåvningsvariation, kan kräva att studenten använder fakta och logik i sin argumentation. Bägge dessa krav angriper på ett diskriminerande sätt studentens rätt, då studiebegåvningsvariation ofta yttrar sig genom variation i faktatillgång och variation i logisk förmåga. Men dessa variationer är blott uttryck för studiebegåvningsvariation, varför det åligger läraren att agera modernt, och därför med berömmande attityd och inställning ta del av studentens uttryck. I det förmoderna universitetet betecknades detta med nedsättande och stigmatiserande uttryck som t ex ’löst tyckande’ och sk ’prat’. I det moderna universitetet, med sin respekt för studiebegåvningsvariation, hälsas detta istället med stort och varmt välkomnande, ty det är stimulerande och utvecklande med mångfald, där mångfalden består i fakta- och logik-variation.
Jag får medge att jag var en dinosaurielärare. Men så blev jag ju också avskedad. Med stor skam mot det moderna universitetet, kan jag idag bikta mig och återge ett intermezzo som inträffade en gång.
Under en lektion i det företagsekonomiska ämnet företagsstrategi, bad jag som lärare en student att bedöma ett specifikt företags strategi utifrån Porters strategibegrepp. Hon svarade uppriktigt: ”Fråga mig inte om fakta för jag är bättre på att diskutera.” Dinosaurieläraren inom mig visade ingen respekt utan frågade: ”Med vad skall du diskutera om du inte har kunskap?” På moderna universitet är den frågan otänkbar idag. Läraren skulle med rätta bli anmäld, underkastad korrigeringssamtal, ja, kanske t o m bli avskedad, för att ha kränkt studentens rätt till sin studiebegåvningsvariation.
Medan dinosaurieläraren skulle manifestera sin dinosauriekaraktär genom att högt och ljudligt förkunna: ex nihilo nihil fit.
Sven-Olof Yrjö Collin
Länk: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/forskare-slapp-ai-fusket-fritt-pa-universiteten
RSS-flöde
