Skall en forskare, i sin forskning, vägledas av en politisk vilja, sin egen, universitetets eller statens vilja? Jag svarar Nej.
Skall forskaren värdera sin forskningsansats moraliskt, där moralen kommer från forskaren, från universitetet eller staten? Jag svarar Ja, när moralen kommer från den professionella forskaren, men universitetet kan granska forskningen efteråt, för att bedöma dess moraliska halt.
Är forskaren ansvarig för vad forskningsresultaten används till och effekterna av den användningen? Jag svarar Nej.
Jag har svarat på frågorna, men med dagens exempel medges att det inte är så lätt att svara.
Fritz Haber var en kemist som var hängiven att hjälpa till, varför han utvecklade en säkrare variant av ett bekämpningsmedel, som gavs namnet Zyklon B. Han var jude, som av sociala skäl hade konverterat till kristendom. Han var änkling efter Clara Immerwahr, som tog sitt liv under 1:a världskriget med hjälp av hans pistol när han var på permission hemma och hon insåg att han utvecklade stridsgaser. Något han gjorde för att förkorta kriget.
Zyklon B var sedan det mest använda medlet för att förinta judar, socialister och romer. Utvecklat av en konverterad jude, som avsåg att hjälpa jordbruket.
Så kan det gå….kan man lakoniskt säga inför historiens absurditet.
Men vad kan exemplet ge för svar till de tre frågorna?
Jag hävdar att kunskap skall sökas av de professionella, inte styras av politiker. Idag hävdas politiskt att hållbarhet är önskvärt. Jag hävdar att högskolan skall undervisa om hållbarhet, som ett fenomen, men inte i hållbarhet, som något önskvärt. Högskolan är inte en indoktrineringsanstalt.
Fritz utvecklade en produkt, avsedd för något gott, som användes för något ohyggligt ont. Har han som forskare ett ansvar för detta? Är Fritz en av de skyldiga till Förintelsen?
Fritz vägledes av en politisk vilja, att snabba på avslutet av kriget och att öka jordbrukets avkastning genom bekämpningsmedel. Hans goda viljor föll dock på hälleberget och hans produkter omsattes i samhället till ren ondska.
De som anser att politisk vilja skall leda forskaren, vilja till gott, borde säga att effekterna av hans forskning inte kan läggas som börda på honom, ty hans avsikter var helt goda. Döm forskningen på forskningens avsikter.
Den med konsekvensetik säger istället att han, i det första fallet, med giftgasen, borde kunnat förutsäga effekterna, varför han rimligen är ansvarig för dessa. I det andra fallet var det helt omöjligt att förutsäga användningen och effekterna, varför han rimligen inte är ansvarig.
Min position försöker vara i mitten. Forskaren skall inte vägledas av en politisk avsikt, hur godhjärtad den än är, utan av kunskapen i ämnet och vad den kan peka ut som angelägen forskning. I tekniska och medicinska ämnen kan dock viljan till det goda finnas, utan att den är politisk. Att utveckla brotekniken, så att vi kan bygga säkra och långa broar mellan två landmassor, kan vara en god sak, och därför angelägen som forskning. Att hitta medel som förebygger utveckling av dödlig cancer kan vara angelägen forskning. Men i samhällsvetenskap, t ex företagsekonomi, är målbilderna svårare. Är det god forskning att forska kring hur ett bolags aktievärde kan maximeras?
I samhällsvetenskapen finns alltid risken att en politisk vilja inte är generellt god, utan god för någon intressent, men dålig för en annan. Väljer man forskning utifrån politisk vilja, vare sig sin egen, universitetets eller statens, riskerar man att ha tagit ställning i samhället konflikter, och söker kunskap till gagn för en grupp, med risk att det sker på en annan grupps bekostnad. Därför är mitt svar på första frågan ett Nej.
Den andra frågan, om moralen, handlar för mig blott om forskningens påverkan på forskningsobjekten. Det åligger den professionella forskaren att värdera hur forskningsobjekten påverkas av forskningen, och om den påverkan kan accepteras eller ej. Mitt svar på den andra frågan blir därför ett ja, där utvärderingen sker, i första hand, inför forskningen, gentemot forskarens värdesystem, men kan efter resultatens presentation, ske relativt universitetets värdesystem, i den mån det är tillkommit genom kollegiet och inte genom politikers inblandning.
Den tredje frågan besvaras, likt journalisten med sin konsekvensneutralitet, att samhällets användning av forskningsresultat är utsatt för genuin osäkerhet, varför forskaren inte kan vara ansvarig för vad andra använder resultaten till. I Fritz fall innebar hans Zyklon B en högre produktivitet i jordbruket och i mördandet av människor, där det första var avsikten och det andra var omöjligt att förutse.
Men, medan det är viktigt att försöka besvara dessa frågor, är det än viktigare att alltid ha frågorna på bordet och ständigt utvärdera sina svar, och att alltid vara beredd att ändra sitt svar.
Den 17 november 2022
Sven-Olof Yrjö Collin
Skall forskaren värdera sin forskningsansats moraliskt, där moralen kommer från forskaren, från universitetet eller staten? Jag svarar Ja, när moralen kommer från den professionella forskaren, men universitetet kan granska forskningen efteråt, för att bedöma dess moraliska halt.
Är forskaren ansvarig för vad forskningsresultaten används till och effekterna av den användningen? Jag svarar Nej.
Jag har svarat på frågorna, men med dagens exempel medges att det inte är så lätt att svara.
Fritz Haber var en kemist som var hängiven att hjälpa till, varför han utvecklade en säkrare variant av ett bekämpningsmedel, som gavs namnet Zyklon B. Han var jude, som av sociala skäl hade konverterat till kristendom. Han var änkling efter Clara Immerwahr, som tog sitt liv under 1:a världskriget med hjälp av hans pistol när han var på permission hemma och hon insåg att han utvecklade stridsgaser. Något han gjorde för att förkorta kriget.
Zyklon B var sedan det mest använda medlet för att förinta judar, socialister och romer. Utvecklat av en konverterad jude, som avsåg att hjälpa jordbruket.
Så kan det gå….kan man lakoniskt säga inför historiens absurditet.
Men vad kan exemplet ge för svar till de tre frågorna?
Jag hävdar att kunskap skall sökas av de professionella, inte styras av politiker. Idag hävdas politiskt att hållbarhet är önskvärt. Jag hävdar att högskolan skall undervisa om hållbarhet, som ett fenomen, men inte i hållbarhet, som något önskvärt. Högskolan är inte en indoktrineringsanstalt.
Fritz utvecklade en produkt, avsedd för något gott, som användes för något ohyggligt ont. Har han som forskare ett ansvar för detta? Är Fritz en av de skyldiga till Förintelsen?
Fritz vägledes av en politisk vilja, att snabba på avslutet av kriget och att öka jordbrukets avkastning genom bekämpningsmedel. Hans goda viljor föll dock på hälleberget och hans produkter omsattes i samhället till ren ondska.
De som anser att politisk vilja skall leda forskaren, vilja till gott, borde säga att effekterna av hans forskning inte kan läggas som börda på honom, ty hans avsikter var helt goda. Döm forskningen på forskningens avsikter.
Den med konsekvensetik säger istället att han, i det första fallet, med giftgasen, borde kunnat förutsäga effekterna, varför han rimligen är ansvarig för dessa. I det andra fallet var det helt omöjligt att förutsäga användningen och effekterna, varför han rimligen inte är ansvarig.
Min position försöker vara i mitten. Forskaren skall inte vägledas av en politisk avsikt, hur godhjärtad den än är, utan av kunskapen i ämnet och vad den kan peka ut som angelägen forskning. I tekniska och medicinska ämnen kan dock viljan till det goda finnas, utan att den är politisk. Att utveckla brotekniken, så att vi kan bygga säkra och långa broar mellan två landmassor, kan vara en god sak, och därför angelägen som forskning. Att hitta medel som förebygger utveckling av dödlig cancer kan vara angelägen forskning. Men i samhällsvetenskap, t ex företagsekonomi, är målbilderna svårare. Är det god forskning att forska kring hur ett bolags aktievärde kan maximeras?
I samhällsvetenskapen finns alltid risken att en politisk vilja inte är generellt god, utan god för någon intressent, men dålig för en annan. Väljer man forskning utifrån politisk vilja, vare sig sin egen, universitetets eller statens, riskerar man att ha tagit ställning i samhället konflikter, och söker kunskap till gagn för en grupp, med risk att det sker på en annan grupps bekostnad. Därför är mitt svar på första frågan ett Nej.
Den andra frågan, om moralen, handlar för mig blott om forskningens påverkan på forskningsobjekten. Det åligger den professionella forskaren att värdera hur forskningsobjekten påverkas av forskningen, och om den påverkan kan accepteras eller ej. Mitt svar på den andra frågan blir därför ett ja, där utvärderingen sker, i första hand, inför forskningen, gentemot forskarens värdesystem, men kan efter resultatens presentation, ske relativt universitetets värdesystem, i den mån det är tillkommit genom kollegiet och inte genom politikers inblandning.
Den tredje frågan besvaras, likt journalisten med sin konsekvensneutralitet, att samhällets användning av forskningsresultat är utsatt för genuin osäkerhet, varför forskaren inte kan vara ansvarig för vad andra använder resultaten till. I Fritz fall innebar hans Zyklon B en högre produktivitet i jordbruket och i mördandet av människor, där det första var avsikten och det andra var omöjligt att förutse.
Men, medan det är viktigt att försöka besvara dessa frågor, är det än viktigare att alltid ha frågorna på bordet och ständigt utvärdera sina svar, och att alltid vara beredd att ändra sitt svar.
Den 17 november 2022
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
