Men vad är frihet? Är det att följa alla sina lustar, minsta infall följer man, även den mest obetydliga impuls blir avgörande för vad man gör? Det frihetsbegreppet ger inte Kant mycket för, ty om man följer impulser är man inte fri, ty man följer ju just impulser. Den som lyder gudar och annat, eller sina inre impulser, är lika ofria.
Frihet är att bestämma sig för vilka principer som är de rätta, och att sedan följa dem, oaktat impulser och konsekvenser. Även om du är oerhört förkyld den dagen det är val, måste du gå till valurnorna, eftersom deltagande i val är förutsättning för det goda demokratiska samhället. Du väljer princip, demokrati, och har därmed att följa principen, ty det skapar ett gott samhälle. Även om du är oerhört förkyld. Den som hindras i att göra rätt p g a förkylning är inte fri.
En starkt bidragande orsak till att jag varit kvar i akademin är den akademiska friheten, att man egentligen inte har några sk chefer, utan följer vetenskapens diktum. Lehrfreiheit innebär att det är läraren som avgör, utifrån den vetenskapliga kunskapen, ytterst utifrån Förnuftet, vad den undervisar om. Följdriktigt blev jag därför arbetsbefriad från en akademisk anstalt när jag stod på mig och hävdade min akademiska frihet att vägra låta FN:s hållbarhetsmål styra min undervisning. Jag förlorade min akademiska anställning, men behöll min akademiska frihet.
Frihet innebär också att man inser vad man kan göra, och att man inte rädds för att göra det.
Rädslan innebär att man låter konsekvenserna av agerandet avgöra agerandet. Då är man inte fri, utan bunden av konsekvenserna. Det är onekligen lättare för en professor i 61-årsåldern, med pengar på banken och finansiellt självständiga barn, att blunda för de stora finansiella konsekvenserna av avsked, relativt en 37-årig, vikarierande lektor med två små barn. Den äldre professorn är mindre bunden, och därmed mer fri.
Insikten i vad som kan göras är naturligen bunden till individen. Vet man inte att bakom häcken finns en väg till persikoträdet, kan man inte välja att gå på vägen för att få en persika. Står det däremot en skylt, eller det finns en person vid din sida, som berättar att det finns en väg, då kan du välja. En begränsning i dig har försvunnit och du har vunnit friheten att gå på vägen och njuta persikorna.
Frihet är att göra det rätta, utan rädsla men med kunskap. En fri människa har således förnuft för att kunna avgöra det rätta. Men den är inte en isolerad individ, ty dess frihet stödjs av omgivningen. Omgivningen behövs för att befria den från rädsla. Ett barn med föräldrar är fri, ty den har föräldrarnas stöd. En arbetssäljare är fri om den har en arbetslöshetsförsäkring, ty då kan den fritt välja arbetsköpare. Och välja att lämna en arbetsköpare som kräver det orimliga, t ex att avsäga sig den akademiska friheten. Omgivningen hjälper också individen genom att informera den om möjligheter.
Frihet är således inte en individuell sak. Det är inte att vara fri från andra människor, ty de andra människorna, organisationerna och staten ger individen möjligheterna att vara fri.
Öllsjö den 8 oktober 2019