Demokratins genombrott innebar inte att kvinnorna fick rösträtt, utan att människorna fick rösträtt. Oaktat deras egendomsinnehav.
https://www.svd.se/kvinnorna-manade-till-kamp--mot-kvinnlig-rostratt
Familjeföretag bygger på samma egendomsprincip. Ett familjeföretag kännetecknas av att ägandet går i arv, det vi kallar nepotism, att ge fördelar till en individ, inte baserat på dess förmåga och i konkurrens med andra, som meritokratin innebär, utan baserat på genetiskt ursprung, eller minst på familjesammanhang (t ex genom ingifte eller adoption). Familjeföretag innebär, vilket vår forskning påvisar, att kvinnor får en mer framskjuten ställning än i de företag som borde vara byggda på meritokrati. Kvinnliga företagsledare stöter vi oftare på i familjeföretag än i företag med andra typer av ägare. Deras ledande ställning kommer, likt dåtida samhälle, på deras egendomsinnehav, och inte på deras mänskliga egenskaper.
Vi kan i vår forskning kring familjeföretag visa på nepotismens för-och nackdelar. Samtidigt sitter vi i samhället fullständigt fast i vår tro på demokrati där människorna har lika värde, att alla över en viss ålder och med vissa själsförmågor har rösträtt. Vi har inte förmågan att ställa frågan, eller vill inte ställa frågan, om samhället skulle vinna på att ha en egendomsbaserad princip för rösträtt. Eller ha en annan princip för att fördela rösträtt, t ex samhällsposition, kunskap, IQ eller etnicitet. Att ifrågasätta principen om lika värde ter sig så främmande att den är hart när omöjlig att tänka.
Men medan dogmer kan få råda i samhället, får de inte råda i akademin. Det är vi i akademin som får och som skall tänka kritiskt, även om den rätten och den möjligheten är utsatt för angrepp idag. Vi måste våga tänka annorlunda och ifrågasätta rådande dogmer. Därför skall vi granska de andra möjligheter som finns för att styra ett samhälle. Demokratins lika värde kan ersättas av meritokrati, av nepotism, av egendom, av rasism.
Öllsjö den 25 mars 2020