Hur en granskare skall agera gentemot den som den granskar, är ett problem som uppkommer i många situationer.
I bolagsstyrelser skall ledamöterna granska företagsledningen. Studier visar att informationen ledamöterna får från bolagets ledning beror på ledamöterna och deras attityd mot ledningen. Ju strängare krav på information, ju mer avstånd mellan ledning och styrelse, ju sämre information får styrelsen.
Revisorer skall granska bolag, till förmån för bolagets intressenter, främst ägarna, men även långivare och andra kreditorer, och ytterst till gagn för samhället. Förmågan att klara revisionsuppgiften, dvs att finna och rapportera fel i redovisningen, beror delvis på revisorns relation till den granskade, till bolaget och dess ledning. Även här kan informationens kvalité variera beroende på relationen mellan granskaren, revisorn, och den granskade, bolaget och dess ledning.
I forskning kring revision ser vi att revisorn vandrar på en slak lina, där revisorns oberoende gentemot den granskade skall upprätthållas, samtidigt som en förtroendefull relation till den granskade ger mer och bättre information som möjliggör en bättre revision. Vi har också sett att revisorer ägnar sig åt ’kommunikativ tillsyn’, där det finns en omtanke att förebygga fel, istället för att enbart konstatera fel.
Ytterst kan problemet vara moraliskt. Skall FI följa en konsekvensmoral, där ändamålen helgar medlen, eller skall de slå ner på regleringsbrott, oaktat konsekvenserna? Riskerna med att hårt och offentligt slå ner på felen, är att bankerna anstränger sig mer för att frisera och dölja information. Riskerna med att förebygga, med ’kommunikativ tillsyn’, är att FI blir för förtrolig med bankerna. Det förefaller som om den senare risken har realiserats idag, där det är FI, granskaren, som friserar information.
Slutsatsen är emellertid inte att FI:s metod med ’kommunikativ granskning’ är fel. Det som tycks ha skett är att de har misslyckats i det som är varje styrelseledamots och revisors normala vardagssyssla, att upprätthålla sin självständighet, och samtidigt ha en förtroendefull relation med den man granskar. Rådet till FI blir därför att de bör kontakta FAR, branschorganisationen för bl a revisorer, så att FAR kan ge FI en kvalificerad utbildning och rådgivning i den professionella konsten att ha en förtroendefull och utvecklingsinriktad relation till den man granskar.
Öllsjö den 26 december 2018
PS detta var ursprungligen en debattartikel, generöst erbjuden till Svenska Dagbladet. Där dock Carina Stensson, redaktör, utan större åthävor kunde betacka sig min allmosa: “Tack för artikeln. Jag tackar dock nej till publicering. “ DS