Charlie Kirk mördades av en ung man. Kirk var en högerman som blev känd genom att han tog öppna, folkliga debatter, speciellt med unga människor.
EU-parlamentarikern Charlie Weimers, företrädare för SD, ville att EU-parlamentet skulle hålla en tyst minut för Kirk. En konservativ talman avslog förslaget med hänvisning till att sådant skall förberedas. När Weimers talade, försökte han emellertid utnyttja sin talartid till att hålla en tyst minut. Talmannen som då styrde mötet, tyskan och socialdemokraten Katarina Barley, avbröt hans tysta minut med hänvisning till att saken var avgjord. Tumult utbröt till stöd och till motstånd mot Weimers försök, och bl a en man ropade ”Skäms, jävla nazist”. (se länk nedan)
SD-politikerna hävdade efteråt att de blott ville göra vad man gjorde 2020, då EU-parlamentet höll en tyst minut för George Floyd, mannen som dog under ett polisingripande, och som blev upphov till en solidaritetsrörelse, likt dagens pro-palestinska rörelse.
En EU-parlamentariker, Nathalie Loiseau, sade att Kirk inte förtjänade att hyllas av EU-parlamentet:”En hyllning från EU-parlamentet till en vit makt-, manschauvinist, pro-rysk konspirationsteoretiker, nej, ärligt talat nej”. Hon hänvisar således till innehållet i vad han sade.
Den tysta minuten som EU höll för Floyd berodde knappast på vad han stod för och vad han hade gjort, ty han var en simpel narkoman och tjuv. Den tysta minuten berodde sannolikt på att man ville visa solidaritet för de som drabbas av ett våld med rasistiska förtecken. I fallet med Kirk skulle en tyst minut vara att visa solidaritet för de som drabbas av fascistiskt våld, dvs de som blir utsatta för våld eller hot om våld när de uttrycker sin opinion. Principen som skulle ge EU möjlighet till en tyst minut för både Floyd och Kirk vore att EU därmed uttryckte princip mot våldsutövning som baseras på ras eller yttrande. En skinande vacker princip mot våldsutövning som rör kampen mot rasistiskt motiverat våld eller kampen mot våld mot yttrandefriheten.
Men Loiseau’s argument visar på att EU har ytterligare en princip för en tyst minut. Förutom den principen mot våldsutövning tycks EU ha en identitetsprincip som rör våldsoffrets identitet. Denna princip, identitetsprincipen, tycks vara en princip som är starkare och trumfar principen om våldsutövning.
Identitetsprincipen kan i förstone se ut som om det är en princip om offrets samhällsställning, där man ser på om det är en luggsliten samhällsmedlem som Floyd eller en välsituerad samhällsmedlem som Kirk som blir utsatt.
Men principen rör inte offrets samhällsställning, utan offrets identitet. Floyd var svart, vilket är en omhuldad identitet, vilket förstärkte benägenheten till en tyst minut. Kirks identitet var högerman, vilket trumfar principen mot våldsutövning.
I Sverige har vi identitetsprincipen som utlöser solidaritetshandlingar, och som trumfar yttrandefriheten. Om du yttrar något som upprör omhuldade grupper, som t ex muslimer, som anses förfördelade, där omhuldandet bygger på begreppet islamofobi, då utlöses inga opinionsyttringar när en person mördas som Salwan Monika, eller dör som effekt av muslimska dödshot som Lars Vilks. Ingen tyst minut har hållits för dessa, trots att de dog för att de utnyttjade en formell yttrandefrihet för att kämpa för sin sak. I Kirks fall kan EU inte ha en tyst minut utifrån principen om yttrandefriheten, ty den principen övertrumfas av identitetsprincipen, där Kirks identitet är opassande, varför han inte kan ingå i en solidaritetshandling.
Förvisso kan man ha visst fog för misstanken att Weimers solidaritetshandling beror på Kirks identitet, eftersom han har ideologiskt samröre med SD:s ideologi. Men EU borde stå över identitetsprinciper och agera för principer som borde övertrumfa identitetsprinciper och vara grundläggande för Europa. I Europa accepteras inte våld riktat mot någon p g a dennes hudfärg eller åsikt. Därför kan man ha en tyst minut för Kirk, oaktat hans högeråsikter, ty han var en kämpe för det som måste vara grundläggande för Europa, den öppna och fria debatten.
Sven-Olof Yrjö Collin
Länk: https://www.svd.se/a/73WM2w/dodshot-efter-kritik-mot-charlie-weimers-tysta-minut-for-charlie-kirk
EU-parlamentarikern Charlie Weimers, företrädare för SD, ville att EU-parlamentet skulle hålla en tyst minut för Kirk. En konservativ talman avslog förslaget med hänvisning till att sådant skall förberedas. När Weimers talade, försökte han emellertid utnyttja sin talartid till att hålla en tyst minut. Talmannen som då styrde mötet, tyskan och socialdemokraten Katarina Barley, avbröt hans tysta minut med hänvisning till att saken var avgjord. Tumult utbröt till stöd och till motstånd mot Weimers försök, och bl a en man ropade ”Skäms, jävla nazist”. (se länk nedan)
SD-politikerna hävdade efteråt att de blott ville göra vad man gjorde 2020, då EU-parlamentet höll en tyst minut för George Floyd, mannen som dog under ett polisingripande, och som blev upphov till en solidaritetsrörelse, likt dagens pro-palestinska rörelse.
En EU-parlamentariker, Nathalie Loiseau, sade att Kirk inte förtjänade att hyllas av EU-parlamentet:”En hyllning från EU-parlamentet till en vit makt-, manschauvinist, pro-rysk konspirationsteoretiker, nej, ärligt talat nej”. Hon hänvisar således till innehållet i vad han sade.
Den tysta minuten som EU höll för Floyd berodde knappast på vad han stod för och vad han hade gjort, ty han var en simpel narkoman och tjuv. Den tysta minuten berodde sannolikt på att man ville visa solidaritet för de som drabbas av ett våld med rasistiska förtecken. I fallet med Kirk skulle en tyst minut vara att visa solidaritet för de som drabbas av fascistiskt våld, dvs de som blir utsatta för våld eller hot om våld när de uttrycker sin opinion. Principen som skulle ge EU möjlighet till en tyst minut för både Floyd och Kirk vore att EU därmed uttryckte princip mot våldsutövning som baseras på ras eller yttrande. En skinande vacker princip mot våldsutövning som rör kampen mot rasistiskt motiverat våld eller kampen mot våld mot yttrandefriheten.
Men Loiseau’s argument visar på att EU har ytterligare en princip för en tyst minut. Förutom den principen mot våldsutövning tycks EU ha en identitetsprincip som rör våldsoffrets identitet. Denna princip, identitetsprincipen, tycks vara en princip som är starkare och trumfar principen om våldsutövning.
Identitetsprincipen kan i förstone se ut som om det är en princip om offrets samhällsställning, där man ser på om det är en luggsliten samhällsmedlem som Floyd eller en välsituerad samhällsmedlem som Kirk som blir utsatt.
Men principen rör inte offrets samhällsställning, utan offrets identitet. Floyd var svart, vilket är en omhuldad identitet, vilket förstärkte benägenheten till en tyst minut. Kirks identitet var högerman, vilket trumfar principen mot våldsutövning.
I Sverige har vi identitetsprincipen som utlöser solidaritetshandlingar, och som trumfar yttrandefriheten. Om du yttrar något som upprör omhuldade grupper, som t ex muslimer, som anses förfördelade, där omhuldandet bygger på begreppet islamofobi, då utlöses inga opinionsyttringar när en person mördas som Salwan Monika, eller dör som effekt av muslimska dödshot som Lars Vilks. Ingen tyst minut har hållits för dessa, trots att de dog för att de utnyttjade en formell yttrandefrihet för att kämpa för sin sak. I Kirks fall kan EU inte ha en tyst minut utifrån principen om yttrandefriheten, ty den principen övertrumfas av identitetsprincipen, där Kirks identitet är opassande, varför han inte kan ingå i en solidaritetshandling.
Förvisso kan man ha visst fog för misstanken att Weimers solidaritetshandling beror på Kirks identitet, eftersom han har ideologiskt samröre med SD:s ideologi. Men EU borde stå över identitetsprinciper och agera för principer som borde övertrumfa identitetsprinciper och vara grundläggande för Europa. I Europa accepteras inte våld riktat mot någon p g a dennes hudfärg eller åsikt. Därför kan man ha en tyst minut för Kirk, oaktat hans högeråsikter, ty han var en kämpe för det som måste vara grundläggande för Europa, den öppna och fria debatten.
Sven-Olof Yrjö Collin
Länk: https://www.svd.se/a/73WM2w/dodshot-efter-kritik-mot-charlie-weimers-tysta-minut-for-charlie-kirk
RSS-flöde
