Jag startade en ny kurs. Nästan samtliga hade kommit till föreläsningssalen i tid. Jag började föreläsningen på utsatt tid, klockan 10.15. Men några kom för sent. Så som salen var konstruerad, uppenbart av en arkitekt som aldrig varit med på någon föreläsning, var entrédörren till salen precis sidan om de vita tavlorna, katedern och där föreläsaren står, varför varje försenad student skapade maximal störning, ja, de avbröt mig.
Andra föreläsningen på kursen, några dagar senare, började jag föreläsningen på utsatt tid. Första försenade student kom in, avbröt därmed mig, mumlade en ursäkt och satte sig.
Nästa gång jag hörde dörren öppnas bakom mig, bestämde jag mig för att agera. Jag bad studenten stanna. Jag pumpade upp blod i ansiktet så att det skulle se ut som om jag var mycket upprörd. Jag sade upprört till studenten, med hög röst, eftersom avsikten var att ge signal till alla studenterna:
”Spotta mig i ansiktet. Ja, spotta mig i anisktet. För det är precis vad du gör när du kommer försent. När du kräver att din tid, som gjort att du kommit för sent, är så oerhört mycket viktigare än allas vår tid” Här svepte jag med dramatisk gest över hela klassen för att indikera att jag menade oss alla. ”Att alla vi här skall låta oss avbrytas för att du har så viktig tid.” Sedan avslutade jag med barsk, bestämd röst: ”Gå och sätt dig”.
Det kom några ytterligare senare. Då pekade jag på personen när den kom in, tittade ut över studenterna i salen och sade med uppmanande röst till dem: ”Berätta för honom/henne”, för att därigenom skapa en kollektiv gemenskap.
Resten av den kursen blev en liten prövning för mig, ty jag visste att jag var absolut tvungen att vara i tid. Ingen, absolut ingen, kom för sent efter det intermezzot.
Det är ett litet exempel på hur drill och disciplin kan användas, även på den nästa högsta utbildningsnivån i det svenska skolsystemet, till gagn för studenterna, inlärningen och studieresultat.
En lektor i dramapedagogik vid Malmö Universitet, pläderar mot drill och disciplin i skolan. Hon avfärdar sådana metoder som odemokratiska m m. Hennes artikel är fylld med det som kallas snömos, dvs svador av ord som låter bra. Men som saknar empiriskt stöd, ja, inte ens anekdotiska exempel, likt mitt, uppvisar hon.
( https://www.svd.se/a/gwdvb9/skolmodellen-no-excuse-bor-inte-inforas-i-sverige-skriver-anneli-einarsson )
Drill och disciplin anses gynna elever från studieovana hem. Ordning och reda, tydliga direktiv, gör att eleven förstår vad som skall göras i skolan, utan att behöva ha stöd hemifrån, som ju elever från studieovana hemmiljöer inte har.
Timingen av lektorns debattartikel var emellertid den värsta tänkbara. För henne. Dagen innan hade SvT rapporterat om att Rosengårdsskolan, som stängdes 2013 efter omfattande problem, med blott 28% elever som uppnådde gymnasiebehörighet, fick nu, efter att startat på nytt 2019, 86% behöriga elever. Den skolan använder vad som kallas Rosengårdsmodellen, vilket är en modell som bl a rymmer drill och disciplin. De 58%, som skulle missat gymnasiebehörighet i den gamla skolan, innan 2013, kan nu gå vidare och mer sannolikt realisera sina drömmar om att bli fastighetsmäklare eller läkare. De har getts himlastegen av skolan. En himlastege som lektorn från Malmö Universitet skulle förvägrat dem.
( https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/efter-nystarten-80-procent-av-rosengardsskolans-nior-behoriga )
Och, för att sluta snorkigt, snålt akademiskt. Lektorn använder inga undersökningar som grund för sin artikel. Den rymmer blott svador och snömos. Hon kan inte ens begära trovärdighet för hennes ordsvada genom att hänvisa till sin akademiska kvalifikation. Enlig Publish and Perish, som mäter forskares prestation i form av citeringar, vilka mäts på ett mycket generöst sätt, har hon vid tidpunkten för hennes artikel, 240814, 16 citeringar. Hennes forskning är således inte känd eller erkänd av hennes forskarsamhälle. Hon är en underpresterande akademiker.
Det är emellertid trivialt att inse att drill och disciplin inte löser alla problem, och att den metoden inte är tillämpbar alltid. En professionell lärare vet att tillämpa metoder, att situationsanpassa sin pedagogik. Även om det är övermaga att påstå att mitt agerande, den stora Dramatenföreställningen med uttrycket som Jarl Kulle och Ingmar Bergman säkert skulle gilla: ”Spotta på mig!” var professionellt, så fick det effekten att föreläsningarna kunde genomföras utan avbrott.
Tilläggas skall att jag pratade med studenten efter föreläsningen. Han höll med mig om att jag hade rätt och att han djupt beklagade att han kommit för sent. Den akademiskt underpresterande debattören efterlyser och betonar demokrati. Mitt samtal med studenten anser jag vara uttryck för demokrati, att ha ett samtal där även studenten får framföra sina synpunkter. Även detta är trivialt för en professionell lärare.
Således, drill och disciplin är en av flera metoder som kan användas, när behov finns, vilket avgörs av den professionelle läraren.
Den 23 augusti 2024
Sven-Olof Yrjö Collin
PS Ett exempel på liknande reaktion finns i en svensk film: https://www.youtube.com/watch?v=PmtvAvpyzs0 DS
Andra föreläsningen på kursen, några dagar senare, började jag föreläsningen på utsatt tid. Första försenade student kom in, avbröt därmed mig, mumlade en ursäkt och satte sig.
Nästa gång jag hörde dörren öppnas bakom mig, bestämde jag mig för att agera. Jag bad studenten stanna. Jag pumpade upp blod i ansiktet så att det skulle se ut som om jag var mycket upprörd. Jag sade upprört till studenten, med hög röst, eftersom avsikten var att ge signal till alla studenterna:
”Spotta mig i ansiktet. Ja, spotta mig i anisktet. För det är precis vad du gör när du kommer försent. När du kräver att din tid, som gjort att du kommit för sent, är så oerhört mycket viktigare än allas vår tid” Här svepte jag med dramatisk gest över hela klassen för att indikera att jag menade oss alla. ”Att alla vi här skall låta oss avbrytas för att du har så viktig tid.” Sedan avslutade jag med barsk, bestämd röst: ”Gå och sätt dig”.
Det kom några ytterligare senare. Då pekade jag på personen när den kom in, tittade ut över studenterna i salen och sade med uppmanande röst till dem: ”Berätta för honom/henne”, för att därigenom skapa en kollektiv gemenskap.
Resten av den kursen blev en liten prövning för mig, ty jag visste att jag var absolut tvungen att vara i tid. Ingen, absolut ingen, kom för sent efter det intermezzot.
Det är ett litet exempel på hur drill och disciplin kan användas, även på den nästa högsta utbildningsnivån i det svenska skolsystemet, till gagn för studenterna, inlärningen och studieresultat.
En lektor i dramapedagogik vid Malmö Universitet, pläderar mot drill och disciplin i skolan. Hon avfärdar sådana metoder som odemokratiska m m. Hennes artikel är fylld med det som kallas snömos, dvs svador av ord som låter bra. Men som saknar empiriskt stöd, ja, inte ens anekdotiska exempel, likt mitt, uppvisar hon.
( https://www.svd.se/a/gwdvb9/skolmodellen-no-excuse-bor-inte-inforas-i-sverige-skriver-anneli-einarsson )
Drill och disciplin anses gynna elever från studieovana hem. Ordning och reda, tydliga direktiv, gör att eleven förstår vad som skall göras i skolan, utan att behöva ha stöd hemifrån, som ju elever från studieovana hemmiljöer inte har.
Timingen av lektorns debattartikel var emellertid den värsta tänkbara. För henne. Dagen innan hade SvT rapporterat om att Rosengårdsskolan, som stängdes 2013 efter omfattande problem, med blott 28% elever som uppnådde gymnasiebehörighet, fick nu, efter att startat på nytt 2019, 86% behöriga elever. Den skolan använder vad som kallas Rosengårdsmodellen, vilket är en modell som bl a rymmer drill och disciplin. De 58%, som skulle missat gymnasiebehörighet i den gamla skolan, innan 2013, kan nu gå vidare och mer sannolikt realisera sina drömmar om att bli fastighetsmäklare eller läkare. De har getts himlastegen av skolan. En himlastege som lektorn från Malmö Universitet skulle förvägrat dem.
( https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/efter-nystarten-80-procent-av-rosengardsskolans-nior-behoriga )
Och, för att sluta snorkigt, snålt akademiskt. Lektorn använder inga undersökningar som grund för sin artikel. Den rymmer blott svador och snömos. Hon kan inte ens begära trovärdighet för hennes ordsvada genom att hänvisa till sin akademiska kvalifikation. Enlig Publish and Perish, som mäter forskares prestation i form av citeringar, vilka mäts på ett mycket generöst sätt, har hon vid tidpunkten för hennes artikel, 240814, 16 citeringar. Hennes forskning är således inte känd eller erkänd av hennes forskarsamhälle. Hon är en underpresterande akademiker.
Det är emellertid trivialt att inse att drill och disciplin inte löser alla problem, och att den metoden inte är tillämpbar alltid. En professionell lärare vet att tillämpa metoder, att situationsanpassa sin pedagogik. Även om det är övermaga att påstå att mitt agerande, den stora Dramatenföreställningen med uttrycket som Jarl Kulle och Ingmar Bergman säkert skulle gilla: ”Spotta på mig!” var professionellt, så fick det effekten att föreläsningarna kunde genomföras utan avbrott.
Tilläggas skall att jag pratade med studenten efter föreläsningen. Han höll med mig om att jag hade rätt och att han djupt beklagade att han kommit för sent. Den akademiskt underpresterande debattören efterlyser och betonar demokrati. Mitt samtal med studenten anser jag vara uttryck för demokrati, att ha ett samtal där även studenten får framföra sina synpunkter. Även detta är trivialt för en professionell lärare.
Således, drill och disciplin är en av flera metoder som kan användas, när behov finns, vilket avgörs av den professionelle läraren.
Den 23 augusti 2024
Sven-Olof Yrjö Collin
PS Ett exempel på liknande reaktion finns i en svensk film: https://www.youtube.com/watch?v=PmtvAvpyzs0 DS
RSS-flöde
