( https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forslag-om-hojd-moms-dyrare-reparera-cykeln )
Det har varit ett hattande kring dessa momssatser. 2017 sänktes momsen från den allmänna 25% till 12%. Därefter sänktes den 1 juli 2022 till 6%. Och snart skall den således vara tillbaka på den tidigare nivån 12%.
Detta hattande med momssatser kostar sannolikt mer i administration än en momssats som hålls konstant över många år. Samtidigt finns sedan länge olika momssatser, varför administrativa system och mänskliga rutiner finns upparbetade för att hantera dessa olikheter. Till detta kommer att snickare klarar administrationen av ROT och städerskor klarar RUT. Regeringens argument framstår som något krystat.
Viktigare är att detta lilla beslut har stark signalverkan. Regeringen är på rakt motsatt kurs gentemot det som sannolikt är det nödvändiga för vår framtid, att öka graden av cirkularitet.
Hållbarhetens främsta exponent är cirkularitet. Det kan betyda lite olika saker. Enkelt kan man säga att cirkularitet kan befinna sig på olika förbrukningsnivåer. Ett par slitna byxor kan förbrännas, och ge lite värme. En nivå upp är att byxorna kan göras om till t ex isoleringsmaterial, och på så sätt bidra till värmehållning under många år. Nästa nivå är att byxorna kan ges bort till någon som använder dem. Slutligen, på den högsta nivån kan byxorna lagas och åter användas.
Den högsta nivån av cirkularitet är reparationen och därefter återanvändandet. Det är den nivån som regeringen borde tydligt signalera är en åtråvärd nivå. Så åtråvärd att den bara behöver hjälpa till med att finansiera staten med en moms på 6%.
Det hållbara samhället som satsar på en hög nivå av cirkularitet är det reparerande samhället. Idag är vi vana vid reparation av dyra kapitalvaror. Men många tidigare kapitalvaror har idag sjunkit ner i cirkularitet. TV:n och den bärbara datorn reperares idag i mindre utsträckning än de tidigare tjocka TV-apparaterna och den stationära datorn. Sofforna som klädes om tidigare, blir idag lågornas rov. Förvisso är det bättre än om de får ligga på soptippen, men det är långt från cirkulariteten genom den omklädda soffans återanvändning.
Varken H&M eller IKEA, som gärna framställer sig som Hållbara, har produkter där reparation är en väsentlig del i produkternas design. De har dock äntrat de lägre stegen på den cirkulära stegen, där de t ex ägnar sig åt andrahandsmarknaden av sina produkter.
Jag har ärvt en Electrolux hushållsassistent av min farmor, som köpte den samma år som jag föddes, år 1957. När remmen mellan motorn och skålen gick sönder, trodde jag att hushållsassistentens saga var all. Vad är sannolikheten för att en rem på en maskin från 1957 finns idag? Den visade sig vara 1, ty samma rem används idag av Electrolux. Så designar man för cirkularitet!
Om staten befrämjar cirkularitet på högsta nivå, t ex genom skilda momssatser, eller med cirkularitetsavdrag, likt ROT och RUT, och designen på produkter görs med beaktande av reparation, då kommer vi att få sömmerskor och skomakare och andra grupper som är inriktade på reparation. Många personer, som idag är arbetslösa, eller som ägnar sig åt att göra pizza, kan då bli reparatörer och därmed vara riktiga miljöknuttar, som är centrala personer i det hållbara, cirkulära samhället.
Den 6 november 2022
Sven-Olof Yrjö Collin