”Dessvärre känner många universitetslärare att de riskerar repressalier om de framför kritik, vilket kan kosta dem karriären.” (s. 13) Detta upprörande citat finns i denna bok: http://academicrightswatch.se/wp-content/uploads/2018/06/Kejsarens-nya-kl%C3%A4der-Adamson-Rauhut.pdf
Hur är det möjligt att någon kan skriva och låta publicera en sådan gemen, svepande lögn? Skulle väl vi i Sverige inte vara fasta i vår yttrandefrihet och meddelarfrihet?
Lägg därtill till att den gemena lögnen inte handlar om ett privat företag. Ja, inte ens om en vanlig statlig myndighet, utan om en akademi! I en akademi är kritik som syre är i luften, en fullständigt naturlig ingrediens. Och så som syret är för människan, är kritik en oundgänglig förutsättning för akademin.
Finns det någon, på någon högskola eller universitet, som ens tänker tanken att tysta någon? Självfallet inte. En absurd tanke, så absurd att den hart när inte ens kan tänkas.
Jag skall nu anstränga mig det yttersta för att göra det som är hart när omöjligt att tänka, och än mer omöjligt att skriva. Omöjligheten i sig, bevisar det jag vill visa, att boken är fylld med gemena lögner. Jag försöker nu göra det omöjliga, att skriva det otänkbara:” På agendan till program-mötet imorgon, onsdag finns en punkt om omröstning bland lärarna i gruppen om deras inställning till Y samt huruvida ni ska arbeta enligt detta eller inte. Vi vill uppmärksamma dig på att detta inte är något som program-inriktningen kan ta beslut om. Du har inte heller rätt att avkräva några ställningstaganden från enskilda medarbetare. Därmed ska programpunkten strykas.”
Absurt. Omöjligt, Blott i en vilt fantiserande hjärna, som läst den ovanstående gement lögnaktiga boken, kan något sådant skrivas. Det av mig påhittade, under största möda, är så overkligt att dess overklighet är så overklig att det inte ens kan framstå som en overklig verklighet.
Som om leninismens princip, att fattade beslut inte må kritiseras, ifrågasättas, förändras, skulle kunna vara tänkbar i Sverige.
Istället är det så att författarna, kända gnällspikar sedan tidigare, bara öser ur sig förakt för de duktig, engagerade ledarna, som gör sitt yttersta för att bygga fantastiska högskolor i Sverige. Vem vet, kanske deras giftiga lögner är uttryck för deras egna misslyckanden? Ty blott en misslyckad kan vara så bitter och ha en vilja att förgifta och trycka till och förakta ett sådant engagemang som idag utförs och visas på högskolor och universitet.
Men! Vi är alla tillbedjare av yttrandefriheten, så vi accepterar tryckning och spridning av den gement lögnaktiga boken. Samtidigt som vi dock rekommenderar folk att istället för att dricka deras lögnaktiga gift, ägna sin energi åt att förstärka de redan så starka högskolorna. Ty styrka kommer inte genom kritik likt de gemena lögnerna i boken, utan genom att lojalt arbeta för arbetsgivaren.
Öllsjö den 3 juli 2018
Hur är det möjligt att någon kan skriva och låta publicera en sådan gemen, svepande lögn? Skulle väl vi i Sverige inte vara fasta i vår yttrandefrihet och meddelarfrihet?
Lägg därtill till att den gemena lögnen inte handlar om ett privat företag. Ja, inte ens om en vanlig statlig myndighet, utan om en akademi! I en akademi är kritik som syre är i luften, en fullständigt naturlig ingrediens. Och så som syret är för människan, är kritik en oundgänglig förutsättning för akademin.
Finns det någon, på någon högskola eller universitet, som ens tänker tanken att tysta någon? Självfallet inte. En absurd tanke, så absurd att den hart när inte ens kan tänkas.
Jag skall nu anstränga mig det yttersta för att göra det som är hart när omöjligt att tänka, och än mer omöjligt att skriva. Omöjligheten i sig, bevisar det jag vill visa, att boken är fylld med gemena lögner. Jag försöker nu göra det omöjliga, att skriva det otänkbara:” På agendan till program-mötet imorgon, onsdag finns en punkt om omröstning bland lärarna i gruppen om deras inställning till Y samt huruvida ni ska arbeta enligt detta eller inte. Vi vill uppmärksamma dig på att detta inte är något som program-inriktningen kan ta beslut om. Du har inte heller rätt att avkräva några ställningstaganden från enskilda medarbetare. Därmed ska programpunkten strykas.”
Absurt. Omöjligt, Blott i en vilt fantiserande hjärna, som läst den ovanstående gement lögnaktiga boken, kan något sådant skrivas. Det av mig påhittade, under största möda, är så overkligt att dess overklighet är så overklig att det inte ens kan framstå som en overklig verklighet.
Som om leninismens princip, att fattade beslut inte må kritiseras, ifrågasättas, förändras, skulle kunna vara tänkbar i Sverige.
Istället är det så att författarna, kända gnällspikar sedan tidigare, bara öser ur sig förakt för de duktig, engagerade ledarna, som gör sitt yttersta för att bygga fantastiska högskolor i Sverige. Vem vet, kanske deras giftiga lögner är uttryck för deras egna misslyckanden? Ty blott en misslyckad kan vara så bitter och ha en vilja att förgifta och trycka till och förakta ett sådant engagemang som idag utförs och visas på högskolor och universitet.
Men! Vi är alla tillbedjare av yttrandefriheten, så vi accepterar tryckning och spridning av den gement lögnaktiga boken. Samtidigt som vi dock rekommenderar folk att istället för att dricka deras lögnaktiga gift, ägna sin energi åt att förstärka de redan så starka högskolorna. Ty styrka kommer inte genom kritik likt de gemena lögnerna i boken, utan genom att lojalt arbeta för arbetsgivaren.
Öllsjö den 3 juli 2018
RSS-flöde
