Att låta vissa utvalda grupper få demonstrera sin ideologiska hemvist, genom den muslimska hijaben, och låta institutionerna demonstrera sitt stöd för Pride, har de som dominerar dessa institutioner, denna nya, moderna elit, låtit sin politiska aktivism erodera institutionernas funktionella och legitima plats i det goda samhället. Denna erosion sker genom att organisationernas politiska elits aktivism innebär målavdrift, diskriminering och uteslutning.
- Målavdrift. Polisens funktion är att skydda samhället internt, medan försvarets funktion är att skydda samhället externt, och universitetets funktion är att skapa och sprida vetenskaplig kunskap. Ateisten upplever sig sannerligen inte skyddad av den polis som bär hijaben, eftersom hijaben symboliserar islam, som ofta innebär förföljelse av ateister. Även juden kan känna sig osäker på polisens övertygelse att skydda juden, när polisen bär islams symboler. Polisen skapar därför aktivt en osäkerhet kring det som skall vara dess funktion, skydd. Därmed har polisen drivit från sin funktion, beskydd. Liknande resonemang kan man föra kring militären och universiteten. Slutsatsen är att institutionernas eliter, genom sin politiska och religiösa aktivism, driver dessa institutioner från sina mål, de som rättfärdigar dem i ett gott samhälle.
- Diskriminerande. Genom att endast acceptera vissa, utvalda, gruppers symboler, som hijaben för islam, men inte acceptera andras symboler, som nynazistens runa och moderatens moderatkeps, är institutionerna diskriminerande. Genom att ta upp förhållanden för sexuellt diskriminerande genom Prideengagemanget, men inte ta upp andra folkgrupper som också kan ses som utsatta, är man kraftigt diskriminerande. Dessa organisationer solidariserar sig inte med t ex samerna genom att bära deras flagga. De solidariserar sig inte med judarna, med palestinierna, o s v. De är således kraftfullt diskriminerande i sitt agerande.
- Uteslutande. Genom att ta ställning för Pride och därmed för sexuell jämställdhet, hävdar de t ex homosexuellas lika rättigheter. Därmed utesluter de grupper av människor som inte delar den värderingen, t ex ortodoxa kristna och muslimer.
Dessa institutioner, vars funktion är beskydd och vetenskaplig kunskap, kan inte utföra politisk aktivism som inte ingår i deras samhälleliga funktioner, utan att deras legitimitet eroderar. När de, eller snarare, den nya elit som lyckats ta över dessa institutioner, låter institutionerna demonstrera elitens värderingar, som inte följer av institutionernas funktion, sår de ett frö till det fria samhällets undergång. Institutionerna företräder idag diskriminering och uteslutning, istället för att vara institutioner som är blinda för politik, annan än den som följer av deras funktion och uppdrag. Polisen och militären kan inte förväntas att skydda mig och mina värderingar, när de tar ställning politiskt och för fram sin elits värderingar.
Försök nu tänka principiellt. Om vi accepterar deras politiska aktivism bör vi inte bli förvånade om annan politisk aktivism följer, som ges samma rätt att styra institutionerna och som institutionerna uttrycker. Istället för att vara fundament för ett gott samhälle, som likt polisen och militären skyddar allas värderingar och som likt universiteten skapar vetenskaplig kunskap utan hänsyn till det politiskt lämpliga, utgör dessa institutioner politiska organisationer som för ut en styrande elits värderingar.
Det goda, demokratiska samhället hotas därför genom den nya, moderna elitens övertagande och utnyttjande av samhällsinstitutioner som skall värna samhället och inte elitens värderingar. Denna elit skapar ett exkluderande, diskriminerande och auktoritärt samhälle.
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde