Kulturknuttar har ryckt ut och fördömt Sölvesborgs sverigedemokratiskt orienterade politiker, som sagt att kommunen endast skall köpas in konst som är klassisk och tidslös. Man har ojat sig över hotet mot konstens frihet.
En artikel i Svenskan (https://www.svd.se/hur-begransad-ar-den-fria-konsten-i-dag) har noterat att denna form av inskränkning har kunnat noteras på andra platser, i andra sammanhang, men då utan ojandet och protesterna.
Man citerar att Statliga ”…medel inte skulle användas för att stödja konstverk som uttryckte sig nedsättande om människor ’på grund av ras, tro, kön, handikapp, ålder eller nationellt ursprung.”
I ett annat citat får vi läsa att konsten :”… ”får inte vara diskriminerande på något sätt. Sexistiska, rasistiska, funkofobiska, utseendemässigt, klassmässigt, åldersmässigt eller på annat sätt diskriminerande uttryck accepteras inte.”
I alla dessa tre fall skall konsten vara ett instrument för makten, för att hylla maktens värderingar. För att användas för att påverka människor till att ha dessa värderingar.
Konsten får inte vara ifrågasättande. Den får inte rucka på maktens anspråk. En Vilks rondellhund göre sig icke besvär då den uttrycker sig nedsättande om en religiös grupp. Som han själv konstaterat: ” Den så kallade radikala samtidskonsten är numera en konventionellt bekräftande del av den institutionella maktens territorier. ”
https://www.expressen.se/kultur/konst/solvesborgs-konstdebatt-ar-en-viktig-paminnelse/
Det är onekligen svårt att se värdet av konst, annat än som en ros, en vacker sak, som har förföriska former och färg. Men som inte säger något. Konsten skall inte säga något, den skall inte ha ett tilltal. Förutom om den säger, högt och tydligt, det makten vill att den skall säga.
Det dumma i min rubrik kommer av att de som säger enligt de två senare citaten, kan storma mot det som sägs i det första citatet. Dumheten kommer av att de inte ser att de är bärare av en hegemoni, ett maktuttryck. Och att de därigenom nollställer konstens främsta uppgift, att lära oss genom att tilltala oss.
I bägge fallen, i Sölvesborg och i det politiskt korrekta fallet, skall konsten vara antingen vacker utsmyckning eller en megafon för det politiskt korrekta. I inget fall lär vi oss något.
De är bägge dumma och fördummande.
San Bernardo den 1 november 2019