Vi vet att hälsan stiger med inkomsten. Beror det på att de som är smarta, tar hand om sin hälsa och tjänar mer, dvs att skillnader i agerande beror på att det finns skillnad på människor? Eller beror det på att fattigdom ger dåliga beslut, dvs att skillnader i agerande beror på skillnader i förutsättningar, dvs att människor är lika, men agerar olika beroende på omständigheter?
Socialisten hävdar att människor är lika, men p g a omständigheter, befinner sig i olika situationer, som ger olika beslut och handling. Ju högre lön man ger en arbetare, ju mer kommer arbetaren att agera som de med höga löner, dvs äta bättre, röka mindre och röra sig mer.
Här kommer tanken om basinkomst in. Basinkomst är att varje invånare, p g a att den är invånare, skall ha en basinkomst, oaktat sitt bidrag till samhället genom utfört arbete. Därmed säkrar man människor en inkomst, som gör att de inte riskerar att komma i fattigdom, och därmed fatta den fattiges beslut.
För en socialist låter det som en ljuv sång. Äntligen är vi på väg att avskaffa klassamhällets dåliga sidor. Och kanske få en del av de mer tilltalande sidorna, t ex en önskan att stiga i klass genom ökat bidrag till samhället, som kommer genom ökad ansträngning.
Jag får ta mig en rejäl fundering kring basinkomst. Ty den är förvisso lovande, men lovar den inte för mycket, och förstör den inte ett grundläggande fundament i samhället, viljan att tillhöra samhället genom att ge sitt bidrag?
Kanske basinkomst lovar för mycket, då hälsosamma beslut kommer först på en inkomstnivå som är så hög, att samhället inte klarar att bära utgiften. Om basinkomsten är den lägsta inkomsten möjlig, för att på så sätt inte konkurrera ut låglöneyrken, då är fortfarande inkomsten på en nivå att den sannolikt inte ger positiva beslut.
Men kanske det inte är den låga inkomsten som ger de dåliga besluten, utan risken i den låga inkomsten? Inför risken att även förlora den låga inkomsten, agerar människan på ett ohälsosamt sätt. Basinkomsten tar då bort risken och rädslan, varför besluten blir bättre. Men i Sverige finns ett säkerhetsnät som egentligen ger en basinkomst, om än från olika källor. Men hos oss finns också en skriande skillnad i levnadssätt och dödlighet beroende på främst inkomst. Således kan det inte vara riskmomentet som ger de dåliga besluten, utan just den låga inkomsten. Vilket basinkomsten aldrig kan ta bort.
Viljan till samhället består i att du gör din plikt och därefter erhåller rätten till samhällets resurser, främst statens resurser. Blott den som arbetar skall äta. Man skall inte ligga andra till last. Så kan jag fortsätta med de uttryck som de gamla socialisterna hade, för att betona arbetets värde och ge arbetaren råg i ryggen, så att den kunde kräva sin rätt.
Basinkomsten tar bort stimulansen, att ha viljan till samhället, att vilja ge sitt bidrag. Basinkomst är därför ett individualiserande förslag, som ger individer utan insikten att samhället består av individer som ger till samhället av sitt arbete. Basinkomsten är därför det helt atomära, singulära samhället, som blott består av individer, och saknar de människor som agerar tillsammans, till gagn för varandra.
Socialisten, med sin hängivenhet för människans kollektiva kraft, kan därför inte acceptera basinkomst.
Den 5 december 2021
Sven-Olof Yrjö Collin
Socialisten hävdar att människor är lika, men p g a omständigheter, befinner sig i olika situationer, som ger olika beslut och handling. Ju högre lön man ger en arbetare, ju mer kommer arbetaren att agera som de med höga löner, dvs äta bättre, röka mindre och röra sig mer.
Här kommer tanken om basinkomst in. Basinkomst är att varje invånare, p g a att den är invånare, skall ha en basinkomst, oaktat sitt bidrag till samhället genom utfört arbete. Därmed säkrar man människor en inkomst, som gör att de inte riskerar att komma i fattigdom, och därmed fatta den fattiges beslut.
För en socialist låter det som en ljuv sång. Äntligen är vi på väg att avskaffa klassamhällets dåliga sidor. Och kanske få en del av de mer tilltalande sidorna, t ex en önskan att stiga i klass genom ökat bidrag till samhället, som kommer genom ökad ansträngning.
Jag får ta mig en rejäl fundering kring basinkomst. Ty den är förvisso lovande, men lovar den inte för mycket, och förstör den inte ett grundläggande fundament i samhället, viljan att tillhöra samhället genom att ge sitt bidrag?
Kanske basinkomst lovar för mycket, då hälsosamma beslut kommer först på en inkomstnivå som är så hög, att samhället inte klarar att bära utgiften. Om basinkomsten är den lägsta inkomsten möjlig, för att på så sätt inte konkurrera ut låglöneyrken, då är fortfarande inkomsten på en nivå att den sannolikt inte ger positiva beslut.
Men kanske det inte är den låga inkomsten som ger de dåliga besluten, utan risken i den låga inkomsten? Inför risken att även förlora den låga inkomsten, agerar människan på ett ohälsosamt sätt. Basinkomsten tar då bort risken och rädslan, varför besluten blir bättre. Men i Sverige finns ett säkerhetsnät som egentligen ger en basinkomst, om än från olika källor. Men hos oss finns också en skriande skillnad i levnadssätt och dödlighet beroende på främst inkomst. Således kan det inte vara riskmomentet som ger de dåliga besluten, utan just den låga inkomsten. Vilket basinkomsten aldrig kan ta bort.
Viljan till samhället består i att du gör din plikt och därefter erhåller rätten till samhällets resurser, främst statens resurser. Blott den som arbetar skall äta. Man skall inte ligga andra till last. Så kan jag fortsätta med de uttryck som de gamla socialisterna hade, för att betona arbetets värde och ge arbetaren råg i ryggen, så att den kunde kräva sin rätt.
Basinkomsten tar bort stimulansen, att ha viljan till samhället, att vilja ge sitt bidrag. Basinkomst är därför ett individualiserande förslag, som ger individer utan insikten att samhället består av individer som ger till samhället av sitt arbete. Basinkomsten är därför det helt atomära, singulära samhället, som blott består av individer, och saknar de människor som agerar tillsammans, till gagn för varandra.
Socialisten, med sin hängivenhet för människans kollektiva kraft, kan därför inte acceptera basinkomst.
Den 5 december 2021
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
