Bojkott kan vara ett deontologiskt vapen, dvs att man som princip inte berör något som kan ha en relation till ondskan. Därav berör man ingen ryskt, oaktad konsekvens.
Men man kan också se det utifrån konsekvensen. Om bojkott inte är ett principiellt agerande, utan ett vapen, ett instrument för att uppnå något, då måste man fråga sig om bojkott är effektivt.
Att IKEA stänger sina varuhus i Ryssland, uppfyller det principiella agerandet, att inte vara i beröring med något som kan vara ondska. Men är stängningen ett vapen, dvs kan det påverka ondskan?
I en bok om Stasi (Gieseke, J. 2020. Stasi – Östtysklands hemliga polis, 1945-1990) berättas om att Stasi fick mycket mer att göra när de kyliga relationerna mellan öst och väst tinade upp, och Helsingforsavtalet 1975 öppnade gränsen och möjliggjorde fler resor från öst till väst. Med intryck från resor i väst, började östmedborgare jämföra och mullra, vilket ledde till ökad aktivitet i utreserörelsen, vilket i sin tur gav Stasi mer arbete.
Utsatthet för väst kan således skapa politiska rörelser i totalitära länder. Reaktionen kan vara att som i Nordkorea, helt stänga inne sin befolkning. Eller som i dagens Ryssland, där somliga internetkanaler är stängda, och att makteliten framställer väst som depraverat, medan Ryssland har en högtstående kultur.
Då infinner sig frågan, vad gör en IKEA-soffa för skillnad? Påsarna kvinnorna har i händerna, med H&M-logan på, kan dessa påsar påverka världens händelser?
När H&M och IKEA stängde, innebar det att den västerländska kulturen bojkottade sin närvaro i Ryssland. Den närvaro som kan vara ett verksamt medel, som sakta men säkert eroderar den totalitära makten i Ryssland. Bojkotten kan däremot vara ett vapen som har motsatt effekt, som drar samman Ryssland till ett, utan västerlandets eroderande influenser.
Bojkott av de som penetrerar Rysslands befolkning, speciellt dess medelklass, kan vara ett vapen som är helt desarmerat, ja, som t o m motverkar den avsedda effekten. Bojkott kan vara kontraproduktivt.
Men bojkott är generellt inte kontraproduktivt. På idrottens område kan bojkotten kanske verka produktivt. För de flesta totalitära makter är idrott ett betydande medel för den totalitära staten, så som det är för alla stater. Att delta med lag och idrottsutövare där ryska idrottsutövare deltar, kanske inte gör ryska medelklassen mer västorienterad, utan just det som avses, ryssorienterad. Oaktat klass, hejar man på sitt lands lag eller idrottsutövare. Därför är sannolikt idrott ett område där bojkott är ett verksamt fredligt vapen.
Man borde därför analysera varje bojkottåtgärd utifrån hur det påverkar västorienteringen bland befolkningen i Ryssland. Som jag redogjort för ovan, tror jag att närvaro av t ex IKEA och frånvaro av t ex svenskt fotbollslag befrämjar erosionen av Putin och hans gängs makt i Ryssland.
Den 2 april 2022
Sven-Olof Yrjö Collin