SvD’s krönikör Torbjörn Nilsson (se länk nedan) skriver om Sverigedemokraternas oerhörda självförtroende, där Åkesson i sitt sommartal sade att Tidöregeringen håller en historisk hög reformtakt. Nilsson frågar akademiker om det ligger något i Åkessons påstående. De pekar på Per-Albin Hanssons regering före 1939, Palmes regering i början på 70-talet, Bildts regering i början av 90-talet. Dick Harrisson avslutade med historikerns långa perspektiv genom att peka på år 1680, då enväldet infördes och den stora reduktionen genomfördes, samt 1809, med den nya regeringsformen.
Åkessons uttalande är således inte överdrivet, utan falskt. Han sätter sig på en hög häst som han inte har.
Krönikören skriver i det sammanhanget mycket upplysande: ” Vill man ha en seger får man ta den.” (se länk nedan).
Att ta segrarna, när man inte får dem, liknar Trumps beteende, där han påstår saker, speciellt om honom själv, som inte är blott överdrifter, utan som inte är sanna. Man kan ha en aning fördragsamhet med Trumps tagande av segrar eftersom han är amerikan, och amerikaner är i närheten av det beteendet genom sina överdrifter, där saker är fantastiska och excellenta. Men vi reagerar ändock ty Trump överdriver inte, utan ljuger.
Åkesson gör dock något paradoxalt genom sin utsaga. Han som pratar sig varm för svenska värderingar och svenskt agerande gör något som är mycket osvenskt.
”Vill man ha en seger får man ta den”, är ett motto som är ytterst osvenskt eftersom det strider mot den svenska ödmjukheten och Jantelagen. Svensk norm är att det inte ankommer aktören att hylla sig själv och sina handlingar, i alla fall inte överdrivet, och definitivt inte med utsagor som är falska. Den riktige svensken tar blygt emot hyllningar, helst med kommentaren att andra eller turen är ansvarig för utfallet. Är du som läser detta är gammal nog, kanske du minns kontroverser kring Björn Borgs beskrivning av sitt eget tennisspel, som togs som något uppblåst, trots att han blott analyserade sitt spel, och trots att han faktiskt var fenomenal. Betydligt större gillande fick skidåkaren Stenmark, som kanske var än mer fenomenal i sin sport, när han blygt beskrev sitt åkande som: De ä bar å åk.
Åkessons, och än mer, Trumps uttalanden, gör att man blir påmind om att sanning och blygsamhet inte är något som är väsentligt när det gäller politisk propaganda. Nazitysklands Reichsministerium für Volksaufklärung und Propaganda leddes av en minister, Joseph Goebbels, som hävdade att en lögn som upprepas ofta blir sanning.
I politikens värld, men också i många andra världar, inte minst den som jag själv tillhörde, den akademiska, gäller ibland att seger ibland inte beror på om man segrar, utan seger beror på om man kan ta segern.
” Vill man ha en seger får man ta den.”
Sven-Olof Yrjö Collin
Länk: https://www.svd.se/a/5Exx0e/professorn-om-jimmie-akessons-sommartal-skitprat
Åkessons uttalande är således inte överdrivet, utan falskt. Han sätter sig på en hög häst som han inte har.
Krönikören skriver i det sammanhanget mycket upplysande: ” Vill man ha en seger får man ta den.” (se länk nedan).
Att ta segrarna, när man inte får dem, liknar Trumps beteende, där han påstår saker, speciellt om honom själv, som inte är blott överdrifter, utan som inte är sanna. Man kan ha en aning fördragsamhet med Trumps tagande av segrar eftersom han är amerikan, och amerikaner är i närheten av det beteendet genom sina överdrifter, där saker är fantastiska och excellenta. Men vi reagerar ändock ty Trump överdriver inte, utan ljuger.
Åkesson gör dock något paradoxalt genom sin utsaga. Han som pratar sig varm för svenska värderingar och svenskt agerande gör något som är mycket osvenskt.
”Vill man ha en seger får man ta den”, är ett motto som är ytterst osvenskt eftersom det strider mot den svenska ödmjukheten och Jantelagen. Svensk norm är att det inte ankommer aktören att hylla sig själv och sina handlingar, i alla fall inte överdrivet, och definitivt inte med utsagor som är falska. Den riktige svensken tar blygt emot hyllningar, helst med kommentaren att andra eller turen är ansvarig för utfallet. Är du som läser detta är gammal nog, kanske du minns kontroverser kring Björn Borgs beskrivning av sitt eget tennisspel, som togs som något uppblåst, trots att han blott analyserade sitt spel, och trots att han faktiskt var fenomenal. Betydligt större gillande fick skidåkaren Stenmark, som kanske var än mer fenomenal i sin sport, när han blygt beskrev sitt åkande som: De ä bar å åk.
Åkessons, och än mer, Trumps uttalanden, gör att man blir påmind om att sanning och blygsamhet inte är något som är väsentligt när det gäller politisk propaganda. Nazitysklands Reichsministerium für Volksaufklärung und Propaganda leddes av en minister, Joseph Goebbels, som hävdade att en lögn som upprepas ofta blir sanning.
I politikens värld, men också i många andra världar, inte minst den som jag själv tillhörde, den akademiska, gäller ibland att seger ibland inte beror på om man segrar, utan seger beror på om man kan ta segern.
” Vill man ha en seger får man ta den.”
Sven-Olof Yrjö Collin
Länk: https://www.svd.se/a/5Exx0e/professorn-om-jimmie-akessons-sommartal-skitprat
RSS-flöde
