Du kör ute på Österlen. Du passerar en skylt för de bästa Kiviksäpplen. Du stannar och köper några kilo. Du kör vidare. Då passerar du en skylt som berättar om de bästa lammkotletter som tänkas kan. Du tänker att de fått ett kort, men lyckligt liv på Brösarps backar, och stannar och köper något kilo.
En månad senare är du återigen ute på Österlen. Du minns att du köpte goda äpplen och goda lammkotletter. Du vill upprepa bägge inköpen.
En holländsk doktorand, Rachelle de Vries vid Wageningen University, har funnit att det är mer sannolikt att du minns var du köpte lammkotletterna, än var du köpte äpplena. Vårt minne tycks bättre lagra minnen av kaloririk mat än kalorifattig. Experiment visar att detta kaloriminne fungerar likartat i olika kulturer. Det antyder att det inte är inlärt, kulturellt betingar, utan att det är evolutionärt betingat.
Det är inte svårt att förstå att den människogrupp som strövade omkring på savannen, kunde lättare överleva om den mindes var den fann den rika maten, djuren, än den fattigare maten, frukterna. Vår överlevnadsförmåga är starkare om vi kan finna den starka maten. Vi är kodade till kaloririk mat.
Detta kaloriminne gav oss överlevnadskraft på savannen. Men idag ger det feta människor med åtföljande hjärtproblem. Vårt DNA, som stått oss bi så länge, har inte hunnit med i svängarna, ty vi är vandrande DNA-strängar, vilka förändras ytterligt sakta. Men, om sjukvården inte lyckas helt och fullt, kommer de kaloristinna DNA-bärarna att lyckas sämre med sin fortplantning och dö tidigt, varför framtidens människa kommer att ha tappat förmågan att bättre minnas platser för kaloristinn mat.
Evolutionen har programmerat oss. Evolutionsinspirerade teorier om mänskligt agerande pekar ut beteenden som sannolikt, i alla fall delvis, sprungna ur evolutionen, dvs ligger djupt i vårt DNA. Genom oss som individer, agerar vårt DNA
Men människan är, trots allt, oerhört flexibel i sin beteendeuppsättning. I grunden tror många av oss på det som filosoferna har tjatat oändligt om, att vi är fria. Existensen av moral pekar på att vi är fria, och därför hittar på normer som begränsar oss. Inom ramen för vårt DNA är vi fria att agera, endast begränsade av våra normer.
Men här kommer de institutionella teorierna in, varav de värsta är identitetsteorierna, som säger att människan är en kulturvarelse, som kan programmeras till att vara rasist, eller antirasist, att vara animalist eller vegetarian. I dessa teorier tycks människan vara helt formbar. Men det är inte filosofernas fria människa som institutionalisterna berättar om, utan om den människa som fått inpräntat ett kulturellt beteende från dag 1, dvs den helt och fullt socialiserade människan.
Mot institutionalisternas socialt präntade människa, står evolutionens människa, där det naturliga urvalet lagrat reaktioner och beteenden i vårt DNA. Mannen kör som en idiot, inte för att han fått lära sig det sedan barnsben, utan för att mannen, i sitt DNA, är programmerad att ta risker, då det gav ökat överlevnadsvärde, inte för den specifika mannen, utan för den grupp han tillhörde. Kvinnan tar lägre risk då hon som individ är viktigare för gruppens överlevnad än en specifik man eftersom hon kan föda blott ett försumbart antal barn relativt antalet barn en man kan ge upphov till.
Således, när du kör på Österlen är du ett DNA, en kulturellt bestämd individ, med frihet. Dessa tre krafter slåss om utrymmet att få påverka ditt agerande. Därför kan den sista kraften, friheten, förmå dig att strunta i inköpen och istället köra ner till Haväng, för att njuta havets skönhet.
Den 1 december 2021
Sven-Olof Yrjö Collin
En månad senare är du återigen ute på Österlen. Du minns att du köpte goda äpplen och goda lammkotletter. Du vill upprepa bägge inköpen.
En holländsk doktorand, Rachelle de Vries vid Wageningen University, har funnit att det är mer sannolikt att du minns var du köpte lammkotletterna, än var du köpte äpplena. Vårt minne tycks bättre lagra minnen av kaloririk mat än kalorifattig. Experiment visar att detta kaloriminne fungerar likartat i olika kulturer. Det antyder att det inte är inlärt, kulturellt betingar, utan att det är evolutionärt betingat.
Det är inte svårt att förstå att den människogrupp som strövade omkring på savannen, kunde lättare överleva om den mindes var den fann den rika maten, djuren, än den fattigare maten, frukterna. Vår överlevnadsförmåga är starkare om vi kan finna den starka maten. Vi är kodade till kaloririk mat.
Detta kaloriminne gav oss överlevnadskraft på savannen. Men idag ger det feta människor med åtföljande hjärtproblem. Vårt DNA, som stått oss bi så länge, har inte hunnit med i svängarna, ty vi är vandrande DNA-strängar, vilka förändras ytterligt sakta. Men, om sjukvården inte lyckas helt och fullt, kommer de kaloristinna DNA-bärarna att lyckas sämre med sin fortplantning och dö tidigt, varför framtidens människa kommer att ha tappat förmågan att bättre minnas platser för kaloristinn mat.
Evolutionen har programmerat oss. Evolutionsinspirerade teorier om mänskligt agerande pekar ut beteenden som sannolikt, i alla fall delvis, sprungna ur evolutionen, dvs ligger djupt i vårt DNA. Genom oss som individer, agerar vårt DNA
Men människan är, trots allt, oerhört flexibel i sin beteendeuppsättning. I grunden tror många av oss på det som filosoferna har tjatat oändligt om, att vi är fria. Existensen av moral pekar på att vi är fria, och därför hittar på normer som begränsar oss. Inom ramen för vårt DNA är vi fria att agera, endast begränsade av våra normer.
Men här kommer de institutionella teorierna in, varav de värsta är identitetsteorierna, som säger att människan är en kulturvarelse, som kan programmeras till att vara rasist, eller antirasist, att vara animalist eller vegetarian. I dessa teorier tycks människan vara helt formbar. Men det är inte filosofernas fria människa som institutionalisterna berättar om, utan om den människa som fått inpräntat ett kulturellt beteende från dag 1, dvs den helt och fullt socialiserade människan.
Mot institutionalisternas socialt präntade människa, står evolutionens människa, där det naturliga urvalet lagrat reaktioner och beteenden i vårt DNA. Mannen kör som en idiot, inte för att han fått lära sig det sedan barnsben, utan för att mannen, i sitt DNA, är programmerad att ta risker, då det gav ökat överlevnadsvärde, inte för den specifika mannen, utan för den grupp han tillhörde. Kvinnan tar lägre risk då hon som individ är viktigare för gruppens överlevnad än en specifik man eftersom hon kan föda blott ett försumbart antal barn relativt antalet barn en man kan ge upphov till.
Således, när du kör på Österlen är du ett DNA, en kulturellt bestämd individ, med frihet. Dessa tre krafter slåss om utrymmet att få påverka ditt agerande. Därför kan den sista kraften, friheten, förmå dig att strunta i inköpen och istället köra ner till Haväng, för att njuta havets skönhet.
Den 1 december 2021
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
