Oaktat vad man anser om Sveriges anslutning till NATO, kan man hävda att en NATO-anslutning idag är olämplig. Skälet är att agerandet mer kännetecknas av agerande under affekt, under stupstocken, än agerande under rationalitet.
I krissituationer smalnar perspektiven av. Om du möter ett lejon på vägen, då har du allt fokus på lejonet. Du ser dig inte omkring, för att ta in maximalt med information. Du skapar inte en mängd möjliga handlingsalternativ i ditt huvud, som du med omsorg väger mot varandra och utvärderar, för att slutligen fatta ett rationellt beslut. Ser du ett träd i din omedelbara närhet, rusar du dit och klättrar upp. Människan är, som Simon konstaterade, och fick hederpriset i ekonomi till Nobels ära, för insikten att människan förvisso är ganska rationell, men blott begränsat rationell. Vi är inte optimalt rationella utan bara tillfredsställande rationella.
Den raka motsatsen till den snabba klättringen i trädet är vetenskapens oerhörda krav på rationalitet, vilket främst uttrycks av svaret på frågan: Vad var effekterna av franska revolutionen 1789? Den som söker absolut rationalitet, vilket ju vetenskapen gör, svarar: Det är för tidigt att svara på den frågan.
För att nå en rationell slutsats krävs all information och en sann teori, som kan hantera informationen och nå en sann slutsats.
Hur vet vi att vi har all information? Ja, det kan vi vara säkra på att vi inte har. Då får vi fråga, hur vet vi att vi har all relevant information? Men relevant är ju att värdera information, att kunna avgöra vad som är relevant och icke-relevant. Det pekar mot det som är alla rationella modellers akilleshäl, teorin. Ty det är vår föreställning om vad som är relevant information, som avgör när vi kan säga att vi har relevant information.
Men teorin, som används för att avgöra vad som är relevant information, är också den som används för att sammanställa informationen och nå slutsatsen. Det blir därmed en rundgång.
Rundgången sker i det som är teorin. Och om vi vet något, så är det att det finns förvånansvärt få sanna teorier. Popper har ju lärt oss att sanningen är relativt tiden. Det vi idag håller för sant, kommer ytterst sannolikt att visa sig vara osant, ty vi kommer att veta mer i morgon. Till detta adderar vi Hegels visdom: Minervas uggla lyfter i skymningen. Kunskapens insikt kommer först i slutet. Strax innan mörkret lägger sig.
Vi står idag inför ett mycket smalt perspektiv och med en teori som vi kanske håller för sann idag, men som vi inser, i morgon kan visa sig vara, om inte falsk, så inte så sann som vi tror idag.
Därför skall vi lugna ner oss. Samla mer information, samla in fler teorier. Och med det göra vår utvärdering. Under förhoppningen att lejonet inte når fram till oss innan vi gjort vårt beslut och genomfört vårt agerande.
Den 4 april 2022
Sven-Olof Yrjö Collin
I krissituationer smalnar perspektiven av. Om du möter ett lejon på vägen, då har du allt fokus på lejonet. Du ser dig inte omkring, för att ta in maximalt med information. Du skapar inte en mängd möjliga handlingsalternativ i ditt huvud, som du med omsorg väger mot varandra och utvärderar, för att slutligen fatta ett rationellt beslut. Ser du ett träd i din omedelbara närhet, rusar du dit och klättrar upp. Människan är, som Simon konstaterade, och fick hederpriset i ekonomi till Nobels ära, för insikten att människan förvisso är ganska rationell, men blott begränsat rationell. Vi är inte optimalt rationella utan bara tillfredsställande rationella.
Den raka motsatsen till den snabba klättringen i trädet är vetenskapens oerhörda krav på rationalitet, vilket främst uttrycks av svaret på frågan: Vad var effekterna av franska revolutionen 1789? Den som söker absolut rationalitet, vilket ju vetenskapen gör, svarar: Det är för tidigt att svara på den frågan.
För att nå en rationell slutsats krävs all information och en sann teori, som kan hantera informationen och nå en sann slutsats.
Hur vet vi att vi har all information? Ja, det kan vi vara säkra på att vi inte har. Då får vi fråga, hur vet vi att vi har all relevant information? Men relevant är ju att värdera information, att kunna avgöra vad som är relevant och icke-relevant. Det pekar mot det som är alla rationella modellers akilleshäl, teorin. Ty det är vår föreställning om vad som är relevant information, som avgör när vi kan säga att vi har relevant information.
Men teorin, som används för att avgöra vad som är relevant information, är också den som används för att sammanställa informationen och nå slutsatsen. Det blir därmed en rundgång.
Rundgången sker i det som är teorin. Och om vi vet något, så är det att det finns förvånansvärt få sanna teorier. Popper har ju lärt oss att sanningen är relativt tiden. Det vi idag håller för sant, kommer ytterst sannolikt att visa sig vara osant, ty vi kommer att veta mer i morgon. Till detta adderar vi Hegels visdom: Minervas uggla lyfter i skymningen. Kunskapens insikt kommer först i slutet. Strax innan mörkret lägger sig.
Vi står idag inför ett mycket smalt perspektiv och med en teori som vi kanske håller för sann idag, men som vi inser, i morgon kan visa sig vara, om inte falsk, så inte så sann som vi tror idag.
Därför skall vi lugna ner oss. Samla mer information, samla in fler teorier. Och med det göra vår utvärdering. Under förhoppningen att lejonet inte når fram till oss innan vi gjort vårt beslut och genomfört vårt agerande.
Den 4 april 2022
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
