Ett armbandsur har två huvudfunktioner, 1.) att visa tiden för bäraren, och 2.) att vara en accessoar som 2a.) ger bäraren behaget av uret och 2b.) visar andra vem bäraren är.
Accessoarfunktionen framkommer i en artikel jag såg om en branschmässa för klockor i Genève. Där presenterades ett armbandsur som heter Patek Philippe, Calatrava (se länk 1.). Ett sådant armbandsur kostar 531 000 kronor. Ja, du läste rätt. Jag har inte skrivit fel. Det är inte en felskrivning med en eller två nollor för mycket. Uret som kostar mer än en halv miljon kronor har minut- och timvisare, samt en liten visare på en egen liten urtavla under centrum som visar sekunderna. Botten har laxfärg och armbandet är ett alligatorband.
Det armbandsuret som accessoar, ger bäraren förvisso skönhet, dvs funktion 2a, men också, och kanske än mer funktion 2b, att visa att bäraren är oerhört välmående. Men den senare funktionen gäller blott inom den begränsade krets som vet att uret är oerhört dyrbart.
Själv har jag en Botta, som, när jag köpte klockan, kostade någon tusenlapp (se länk 2.). Det är en klocka med en enda visare, som går ett varv på 24 timmar, och som har en liten ruta som visar dagens datum. Den har ingen minutvisare eller sekundvisare. Med en urtavla som visar 24 timmar, är det svårt, ja, omöjligt att urskilja minuten. Jag kan se tiden med en tio- till femton-minuters precision.
Mitt armbandsur är en accessoar som för mig, men även inför andra, visar att jag är oberoende av tiden. Jag är inte en människa som lever ett liv som en skållad råtta som måste följa tiden som en tidsslav, där varje minut, ja t o m sekund måste observeras. Uret, som visar tiden, manifesterar att jag är en individ som inte lyder under tiden. Tidsslaveriet, som den betydligt dyrare klockan uttrycker, saknas hos mitt betydligt billigare armbandsur.
Jag uttrycker min frihet genom min fina accessoar, armbandsuret.
Sven-Olof Yrjö Collin
Länk 1. https://www.patek.com/en/collection/calatrava/6196p-001 )
Länk 2. https://www.botta-design.de/en/collections/uno-24
Accessoarfunktionen framkommer i en artikel jag såg om en branschmässa för klockor i Genève. Där presenterades ett armbandsur som heter Patek Philippe, Calatrava (se länk 1.). Ett sådant armbandsur kostar 531 000 kronor. Ja, du läste rätt. Jag har inte skrivit fel. Det är inte en felskrivning med en eller två nollor för mycket. Uret som kostar mer än en halv miljon kronor har minut- och timvisare, samt en liten visare på en egen liten urtavla under centrum som visar sekunderna. Botten har laxfärg och armbandet är ett alligatorband.
Det armbandsuret som accessoar, ger bäraren förvisso skönhet, dvs funktion 2a, men också, och kanske än mer funktion 2b, att visa att bäraren är oerhört välmående. Men den senare funktionen gäller blott inom den begränsade krets som vet att uret är oerhört dyrbart.
Själv har jag en Botta, som, när jag köpte klockan, kostade någon tusenlapp (se länk 2.). Det är en klocka med en enda visare, som går ett varv på 24 timmar, och som har en liten ruta som visar dagens datum. Den har ingen minutvisare eller sekundvisare. Med en urtavla som visar 24 timmar, är det svårt, ja, omöjligt att urskilja minuten. Jag kan se tiden med en tio- till femton-minuters precision.
Mitt armbandsur är en accessoar som för mig, men även inför andra, visar att jag är oberoende av tiden. Jag är inte en människa som lever ett liv som en skållad råtta som måste följa tiden som en tidsslav, där varje minut, ja t o m sekund måste observeras. Uret, som visar tiden, manifesterar att jag är en individ som inte lyder under tiden. Tidsslaveriet, som den betydligt dyrare klockan uttrycker, saknas hos mitt betydligt billigare armbandsur.
Jag uttrycker min frihet genom min fina accessoar, armbandsuret.
Sven-Olof Yrjö Collin
Länk 1. https://www.patek.com/en/collection/calatrava/6196p-001 )
Länk 2. https://www.botta-design.de/en/collections/uno-24
RSS-flöde
