https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/sa-vanligt-ar-det-med-utlandsk-bakgrund-i-bolagens-styrelserum?
Hon följer därvid en tradition som uttrycks väl av en av mästarna, Adolf Hitler. Så här säger han i den bok han skrev när han var fängslad p g a en misslyckad statskupp:
”…ju större en lögn är, desto lättare har den att bli trodd, då ett folks stora massa i djupet av sitt hjärta lättare blir fördärvad än medvetet och avsiktligt dålig, och således på grund av sin primitiva enfald lättare faller offer för en stor lögn än för en liten, då de säkerligen själva ofta ljuger i smått men likväl skulle dra sig för stora lögner. Det skulle aldrig falla dem in att vara till den grad osannfärdiga, därför tror de heller inte på möjligheten av att någon annan kan förvränga fakta på ett så oerhört fräckt och infamt sätt. Ja, till och med om man upplyser dem därom, skall de länge tvivla och vara villrådiga och i alla fall tro, att åtminstone någon sak ändå är sann. Därför stannar alltid något kvar även av den fräckaste lögn – ett faktum, som alla stora lögnkonstnärer och lögnföreningar endast alltför väl känner till och på det nedrigaste sätt utnyttjar. (Hitler, A., Min Kamp, s.265f.)
Min erfarenhet av forskningen stöder slutsatsen att vi inte har stöd för uppfattningen att mångfald ger lönsamhet. Jag kan inte acceptera det som Magdalena hävdar, och utan att hon visar på det, att en utsaga blir sann genom att fler visar på att etnisk mångfald ger lönsamhet. För det första tror jag inte ett skvatt på att hon har stöd för påståendet att det blir fler studier, relativt de som visar på motsatsen eller inget samband. För det andra kan inte frekvensen av studier vara skäl att hävda att något är sant. Enligt den grundläggande principen för vetenskaplig sanning, falsifieringsprincipen, krävs det fortfarande att studier inte kan förkasta en utsaga, för att den skall vara giltig.
En studie hävdar att sammantaget finns det sociala och moraliska skäl för mångfald, men att det inte finns affärsmässiga skäl för mångfald (Walt, Ingley (2003) Board dynamics and the influence of professional background, gender and ethnic diversity of directors, Corporate Governance – An International Review, s. 218-234).
En studie, som antyder en mer intressant slutsats, är Carter, S’Souza, Simkins och Simpsons (2010) The gender and ethinic diversity of US boards and board committees and firm performance, Corporate Governance – An International Review, s. 396-414. De fann att mångfald på kön och etnicitet inte minskade lönsamheten, och att den ibland var korrelerad med lönsamhet. Men vid en mer avancerad analys, kunde de fastslå att det inte fanns ett kausalt samband.
Det är just detta med kausaliteten som är den springande punkten. Låt oss hävda att längre personer är mer intelligenta än kortare personer. Detta beror på att människor med goda näringsförhållanden, de som kan äta sig mätta och inte lider av hunger, blir längre i en världspopulation. Näringsbrist påverkar inte bara längden utan hela organismen, däribland hjärnan. Således, svältande barn drabbas i allt, inklusive längden och intelligensen. Men ingen nu levande människa skulle tro att längden på något kausalt sätt påverkar intelligensen.
Men Magdalena tror att mångfald påverkar lönsamheten. Något som avancerade studier, med förmåga att inte bara finna korrelationer, utan kausaliteter, inte kan finna. Mina studenter gör ofta det felet. De vill så gärna att ökad hållbarhetsfokus ger finansiell lönsamhet. Att det helt enkelt är lönsamt att vara hållbar. Så samlar de in data, och ibland, men sällan, men ibland, finner de kausalitet. Och därefter gör de felslutet, att hållbarhetssatsningar ger högre lönsamhet. Medan jag säger till dem att då de visat på korrelation, har de lika mycket visat på att lönsamhet ger mer satsningar på hållbarhet. Men vad de absolut inte visat, är en kausal länk från hållbarhet till lönsamhet. Jag brukar därvid säga att bra företag, är bra på det mesta. Grunden för kausaliteten ligger i en helhet av ett bra fungerande företag, som kan skapa både lönsamhet och mångfald och hållbarhet. Det finns en samtidighet, men ingen kausalitet.
Men VD för Almia vill inte tänka och reflektera. Hon vill lansera sin vilja, som blir en lögn. lögn, den som opinionen håller för sant. Och hon lyckas med lögnen, ty som ni kan se i tidningsartikeln, där journalisten saknar den journalistiska etikens krav att våga ifrågasätta utsagan. Journalisten, precis som så många andra, sväljer lögnen med hull och hår. Sväljandet underlättas av den politiska viljan till mångfald, Precis som artikeln ovan hävdade, att det finns sociala och moraliska skäl.
Kära Hitler, om du hade vetat hur goda lärjungar du har. På Almi i Halmstad. En av många hemorter för ’…fräcka lögner…”
Den 11 november 2020
Sven-Olof Collin