I Portugal förbereds lagstiftning som säger att det är förbjudet för en arbetsgivare att ta kontakt med sina anställda utanför ordinarie arbetstid, blott med undantag för speciella nödsituationer. Det kan låta gott, då det eviga arbetet inte är något att sukta efter.
Om mig går det en historia, där jag läxade upp en doktorand för att den ville vila sig lite från sitt arbete och gick på bio en lördag, istället för att avsluta arbetet, som andra väntade på. Jag blev irriterad och hävdade att det inte var upp till doktoranden att välja bio, då färdigställandet av arbetet var en plikt, och en förutsättning för andra, som väntade på det.
En annan gång var forskargruppen jag var medlem i, igång under julhelgen, för att hinna med att färdigställa ett paper för ett konferensinskick. Den gången gick ingen på bio, utan flödet av arbete var väl koordinerat och fungerade. Papert blev accepterat för presentation på konferensen, och senare publicerat.
Jag brukar, med lite skämt, men med mycket allvar, hävda att en akademiker har semester när den inte arbetar. Med det menas att man gör vad som måste göras, och kanske lite till, och därefter kan man ta rast. Varje gång jag åkt på konferens i USA, har jag lyckats få med mig doktorander på att åka en sväng i USA efter konferensen, under en vecka. Inte mycket arbete blir då utfört, kanske något, men framför allt är det sk semester. Det vill säga, man har semester när man inte arbetar.
Idag försörjs jag delvis av pension och delvis av ett forskningsprojekt. Men jag arbetar på paper om redovisningsmanipulation, om styrning av kommunala bolag, om familjeföretagets styrelse, om ideologi i massmedia, om studenters moraliska orientering, om kritik av bolagsstyrningsforskningen. Jag håller föredrag om människans drivkrafter, hur man skriver vetenskapliga paper, om styrelsekompensation och om moralfilosofi. Jag bedömer paper för olika vetenskapliga tidskrifter.
Den absoluta merparten av mitt arbete är oavlönat. Det är nog där distinktionen måste göras. Akademikerns arbete är inte ett lönearbete, utan ett liv. Ett liv som inte slutar på fredagen och börjar på måndagen, utan som är ständigt. Det är därför jag betraktar folk med misstänksamhet som säger ’skönt att det är fredag’ ty den har ett lönearbete, men inte ett akademiskt arbete, dvs ett liv.
Jag borde därför hitta en bättre term för de insatser jag gör som akademiker, ty att kalla det för arbete kan föra tanken till lönearbete, det som börjar på måndagen och slutar på fredagseftermiddagen, och som avbryts under fem veckor under sommaren, då betitlat semester. Arbete kan du avsluta för att gå på bio. Akademiskt arbete kan inte avbrytas för bio.
Jag kan därför inte ha mitt akademiska liv tillsammans med en person som hävdar den portugisiska lagen, att inte få kontakta personen under helgen, ty den lagen omfattar blott lönearbete och inte akademiskt arbete.
Den 3 december 2021
Sven-Olof Yrjö Collin
Om mig går det en historia, där jag läxade upp en doktorand för att den ville vila sig lite från sitt arbete och gick på bio en lördag, istället för att avsluta arbetet, som andra väntade på. Jag blev irriterad och hävdade att det inte var upp till doktoranden att välja bio, då färdigställandet av arbetet var en plikt, och en förutsättning för andra, som väntade på det.
En annan gång var forskargruppen jag var medlem i, igång under julhelgen, för att hinna med att färdigställa ett paper för ett konferensinskick. Den gången gick ingen på bio, utan flödet av arbete var väl koordinerat och fungerade. Papert blev accepterat för presentation på konferensen, och senare publicerat.
Jag brukar, med lite skämt, men med mycket allvar, hävda att en akademiker har semester när den inte arbetar. Med det menas att man gör vad som måste göras, och kanske lite till, och därefter kan man ta rast. Varje gång jag åkt på konferens i USA, har jag lyckats få med mig doktorander på att åka en sväng i USA efter konferensen, under en vecka. Inte mycket arbete blir då utfört, kanske något, men framför allt är det sk semester. Det vill säga, man har semester när man inte arbetar.
Idag försörjs jag delvis av pension och delvis av ett forskningsprojekt. Men jag arbetar på paper om redovisningsmanipulation, om styrning av kommunala bolag, om familjeföretagets styrelse, om ideologi i massmedia, om studenters moraliska orientering, om kritik av bolagsstyrningsforskningen. Jag håller föredrag om människans drivkrafter, hur man skriver vetenskapliga paper, om styrelsekompensation och om moralfilosofi. Jag bedömer paper för olika vetenskapliga tidskrifter.
Den absoluta merparten av mitt arbete är oavlönat. Det är nog där distinktionen måste göras. Akademikerns arbete är inte ett lönearbete, utan ett liv. Ett liv som inte slutar på fredagen och börjar på måndagen, utan som är ständigt. Det är därför jag betraktar folk med misstänksamhet som säger ’skönt att det är fredag’ ty den har ett lönearbete, men inte ett akademiskt arbete, dvs ett liv.
Jag borde därför hitta en bättre term för de insatser jag gör som akademiker, ty att kalla det för arbete kan föra tanken till lönearbete, det som börjar på måndagen och slutar på fredagseftermiddagen, och som avbryts under fem veckor under sommaren, då betitlat semester. Arbete kan du avsluta för att gå på bio. Akademiskt arbete kan inte avbrytas för bio.
Jag kan därför inte ha mitt akademiska liv tillsammans med en person som hävdar den portugisiska lagen, att inte få kontakta personen under helgen, ty den lagen omfattar blott lönearbete och inte akademiskt arbete.
Den 3 december 2021
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
