’Trollsyn i hjärtemarkerna’, är ett vetenskapligt projekt som förbrukar 4,5 miljoner av Vetenskapsrådets pengar för att med hjälp av konst hitta vägar till att leva med naturen. Trollsyn innebär att man försöker anlägga ett perspektiv på material som är trollets perspektiv. Projektledaren lär ha sagt: ”Vi forskar genom att använda konst genom att själva agera som bortbytingar och röra oss i trollpack tillsammans med lantbrukare, skogsarbetare och andra konstnärer.”
https://skattebetalarna.se/avs/1-trollsyn-i-hjartemarkerna/
Starka fördömanden, likt Skattebetalarnas förening, ligger på lut och, som alltid, underlättas onekligen av okunskap och tankebrist.
Så?
Man kan hävda att trollsyn kan vara ett av alla dessa perspektiv vi kan anlägga på vår tillvaro och förstå den med. I mitt ämne har vi olika perspektiv, som vi kallar teorier, t ex agentteori, institutionell teori och marxistisk teori. De är olika och kan därför upptäcka olika saker. I organisationsläran finns metaforer som används för att förstå organisationer. Som exempelkan nämnas att man ser organisationen som en maskin. Några av dessa ’syner’ har varit tämligen framgångsrika, t ex Webers byråkratiteori. Att se naturen som ett troll är lika metaforiskt som byråkratiteorin.
Men Trollprojektet är inte ett normalvetenskapligt projekt. Det ser man om man tar fram data som är meningsfull inom normalvetenskap, projektmedarbetarnas citeringar, som anses vara ett, av flera, tecken på hur vetenskapligt grundad och erkänd en person är.
Projektledarna består av tre personer. En person har 175 citeringar, en har 20 citeringar och en har 48 citeringar. Enligt normalvetenskapen är dessa personer knappast vetenskapligt kvalificerade eftersom de inte har fått kontakt med forskningsvärlden eller är tillräckligt erkända av den.
Man kan invända att projektets kunskap inte är normalvetenskapens kunskap. Ja, det är inte vetenskaplig kunskap överhuvudtaget, utan den kunskap som vi vinner just genom konsten. Sådan kunskap kommuniceras i många olika former, varav citeringsbar text är blott en, varför citeringar är än mindre god indikator än citeringar är i normalvetenskapen.
Det verkar onekligen vara ett projekt som ger Linnéuniversitetet full rättvisa för deras elaka öknamn: Åsa-Nisse-universitetet. Hade det varit ett projekt inom normalvetenskap är det nog att kalla det för ett beskäft under den falska flaggan av vetenskap. Men om vi ser det som ett konstnärligt projekt, vilket det ju är, då skall det värderas med andra kriterier, anpassade för just den kunskapsformen. Vilket man får anta att Vetenskapsrådet har gjort.
Likt alla vetenskapliga projekt, gäller att forskning är svår att utvärdera ex ante. Penicillinet var ju ett lyckosamt resultat av ett misstag, där Flemming hade glömt bort en skål med bakterier på ett bord. Vi får invänta ex post, vilka resultat som produceras, och därefter värdera projektet. Precis som Leif Östling, skall vi då fråga oss: Vad fan får vi för pengarna?
Vill du veta mer om projektet finns det på https://mycket.org/Troll-Perceptions-in-The-Heartlands
Den 1 februari 2023
Sven-Olof Yrjö Collin