Varför bolaget inte kunnat leverera är höljt i dunkel. Man har precis bytt leverantör, från ett bolag till Apotekstjänst, som vann sitt kontrakt genom att erbjuda distinkt lägre priser. Det enda som kommit fram är att de inte var beredda på anstormningen av beställning. De har angett att de fick 30 % mer beställningar än i avtalet. Samtidigt har man tydligen haft ett system som personalen inte trodde klarade av uppgiften, varför de gått sidan om systemet, vilket sannolikt get ett administrativt kaos, på toppen av bristkaoset.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svt-avslojar-apotekstjanst-forvarrade-laget-genom-att-valdfora-sig-pa-it-system
En spekulativ orsak till bristerna kan därför vara att personalen på Apotekstjänst försökt se till att materialet kom ut, men kände sig motarbetade av datorsystemet, och därför tillgrepp handgripligheter, vilket snart skapade ett administrativt kaos. Bolaget antyder med sin utsaga om att det blev problem när personalen gick sidan om systemet, att problemet är personalens ovilja att underkasta sig datorsystemet. När det mycket väl kan vara så att personalen var kundorienterad och gjorde allt de kunde, medan det var datorsystemet som inte var anpassat för situationen. Dålig teknisk lösning, helt enkelt. Till saken hör att bolaget började som en distributör av videofilmer, varför de säkert anser sig ha överlägsen kunskap i logistik, dvs konstens att föra en sak från punkt A till B. Men systemet kanske inte var förberett på den unika kundkrets som sjukhus är?
En grundorsak till problemet synes ha varit volymen på beställningarna. Varför kunde man inte förutspå de stora beställningarna?
Vi vet inte.
Kan det bero på att Apotekstjänst inte bara lovade billigare leveranser, utan även billigare produkter? Om så, är det självklart att man ute på sjukhusen väntade med att beställa tills man kan få både billigare produkter och leveranser. Alla sjukhus vill spara pengar, så de väntar. När den nya leverantören kommer, är lagren låga, och då kommer man in med sina beställningar. Som blir 30% högre än i normalfallet, eftersom man låtit lagren sjunka.
Stora initiala beställningar, för att täcka upp de sjunkande lagernivåerna, borde vara möjliga att förutse. Apotekstjänst borde ha insett att deras förmånliga priser skulle frammana detta beteende. Därför borde Apotekstjänst ha haft stora lager beredda, för att möta den större initiala efterfrågan.
Exakt samtidigt borde upphandlaren ha insett att detta, fullt rimliga rationella ekonomiska beteende, skulle vara att vänta. De skulle därför ha fört in det, om inte i kontraktet, så i alla fall i förhandlingarna.
Bägge parter är överraskade. Om min spekulation är korrekt, kan man bara säga: Hur dum får man vara?
En inköpare hyllas av sin sjukhusledning. Hon tänkte att det alltid blir inkörningsproblem. Det kommer att uppstå trögheter och brister. Så hon köpte på sig mycket extra material. Idag hyllas hon. Hennes agerande har nu fått namn efter henne: Lex Maggan. Hon litade inte på skönsången. I efterhand var hennes agerande klokt. Trots att det måste ha kostat sjukhuset mer pengar eftersom det var från den tidigare, dyrare leverantören.
Visdomen är enkel. Vill man utnyttja marknadsekonomin, måste man vara duktig kund, dvs ha en mycket god inköpsavdelning, som kan förhandla goda kontrakt och välja goda leverantörer. Det har man misslyckats med.
Om mina spekulationer är korrekta är slutsatsen: Lägg ingen skuld på Apotekstjänstbolagets personal, utan all skuld vilar på inköparna som gjorde kontraktet och valde Apotekstjänst. Givetvis bär ju bolaget Apotekstjänst också en skuld, men de får, måste vi anta, bära en betydande kostnad, helst kontraktets avslutande, eftersom de inte har den flexibilitet man förväntar sig av ett företag som vill tjäna pengar. Dåliga kapitalister avskedas med konkurs.
Öllsjö den 21 oktober 2019