Professionell samhällstjänst innebär att man informerar om den vetenskapliga kunskap som forskaren besitter i ett ämne.
Politisk aktivism innebär att också föra ut sina egna värderingar, och genom att relatera dem till kunskapen, föreslå eller strida för en viss handlingsinriktning.
Idag sitter forskare på vägbanan eller gör ljudliga protester i Riskdagen, för, som de säger, skapa uppmärksamhet kring hotet mot vår jord genom klimatförändringen. Det ses som aktivism, men kan ju sägas vara ett sätt att informera, om än demokratiskt ovärdigt och baserat på forskarens privata värdering av kunskapen.
Nationalekonomer, redovisare och teologer har under all sin tid varit politiska aktivister. De har fördömt och föreslagit åtgärder, utifrån sin kunskap och sin tros värderingar. Således är inte aktivism något nytt.
När jag på 90-talet hade publicerat en studie om kommunala bolag, blev jag kallad att presentera mina rön för praktiker. De frågade, om och om igen, vilket är bäst, vad är bra, vad föreslår du? Jag svarade att allt beror på, å ena sidan, å andra sidan. Jag gav inga bestämda råd, då det inte var min sak att avgöra vad de ville, dvs relatera en handling till ett värde. Det jag kan göra är att säga, att om A och B och C föreligger, då antyder våra resultat att en handling D kan sannolikt innebära D. Men om D är önskvärt, dvs bra, ja, det beror på vilka värderingar ni har, vilket inte är min sak att ens kommentera.
En forskare med kunskap karakteriseras av den osäkerhet som ligger i all vår kunskap, förutom den aprioriska kunskapen. Den som hävdar ett faktum är sannolikt okunnig. Men sannolikhet räcker långt.
När det gäller den omtalade klimatkrisen är sannolikt kunskapen sådan att temperaturhöjningen är reell, att den till en del är skapad av människan, och att den delen, men även den naturliga temperaturhöjningen, kan påverkas av människan.
Men det är inte detta som skapar forskarens klimataktivism. Det som skapar aktivisten är det normerande, hävdandet av en norm, av ett värde. I detta fall drivs aktivisterna av normen att jordens temperatur inte skall öka, ty det har en mängd negativa konsekvenser. Men vad som är negativt och positivt är inte kunskap utan värderingar.
Notera att det som uppmärksammas idag som aktivism rör framför allt klimat och kön. Nationalekonomernas aktivism uppfattas inte som aktivism.
Vill man ha ett universitet fritt från aktivism, då får man börja observera all aktivism, inte bara den man inte stödjer själv.
Den 9 juni 2023
Sven-Olof Yrjö Collin