Denna föreställning är en egoistisk föreställning, samtidigt som den innebär en förödelse av människan i detta liv genom att hon tvingas lyda och underkasta sig religionen för att få det egoistiska, eviga livet, medan det i detta liv gagnar de som inte inväntar himmelriket för att få ett gott liv, prästerna och kyrkan.
Föreställningen om ett liv efter döden tillfredsställer tre typer. Egoisterna, som aldrig vill dö. Dödsneurotikerna, som bär på samma ovilja att dö som egoisterna. Samt de som man kan ha viss förståelse för, de fattiga och eländiga, som fått helvetet redan nu, i detta liv.
Men denna ovilja och rädsla inför att dö, har ett stort pris, uppgivandet av den mänskliga friheten. Ty religionerna är som vilken utsugare som helst, om du lyder mig, blir du belönad, om du inte lyder, blir du straffad genom att hänvisas till helvetet. För att nå himmelriket har människan att följa religionens påbud, samt helst också, bidra med penningar och arbete till religionen, den som inte kan vänta till himmelriket för att få sin lön.
Religionerna gör människorna till primitiva Pavlovska hundar som följer religionens kommando eftersom belöning då står att finna. Människan skall inte tänka, inte reflektera, inte bilda sig en oberoende moral, utan acceptera och underkasta sig religionens alla påbud, på det att den får evigt liv i himmelen. Egoistens önskan om det eviga livet köps, paradoxalt nog, till priset av hennes frihet.
Men de religiösa är onekligen dumbommar som inte ställer den givna frågan, varför belönas jag på andra sidan, och inte på denna sida? Varför kan den som ideligen gör gott få drabbas av sjukdom och svält i detta liv, istället för att här och nu belönas med en frisk kropp och god mat? Religionen bjuder egoismen ett stort rikt fat genom himmelriket. Varför erbjuds man inte, om så ett litet fat redan nu?
Som ateist kan jag svara på frågan. Prästerna och kyrkan erbjuder intet, men tar vad de kan. Eftersom det inte finns en gud, kan inte guden ge redan idag, i detta liv. Gudens gåvor måste förutskickas leverans där ingen kan se och erfara att intet finns, inte ens en gud. Denna dumhets bisarra lögn, som prästerna och kyrkan producerar, till ett högt pris för de religiösa, tas emot av de egoistiska religiösa, som betalar idag med sin frihet och sina eventuella pengar för att bli fyllda av en lögn. Lögnen är en placebo av magnifikt mått, som kan avtvinga människor deras pengar och deras frihet.
Prästerna borde skämma ögonen ur sig, som å det grymmaste exploaterar egoisterna, människorna med dödsångest och de fattiga och eländiga. De svagaste exploateras av de starka, de som uppfunnit föreställningen om himmelriket och som i detta liv skor sig övermåttan på de svaga.
Den 25 juli 2024
Sven-Olof Yrjö Collin